Tekniskt angående isoleringen

Det här blir ett långt inlägg, så håll i er.

Nu när jag visat lite bilder på isoleringen av överbyggnaden så tänkte jag förklara hur jag har tänkt också. Det finns ett talesätt att det finns lika många teorier om hur man ska isolera en stålbåt som det finns stålbåtsägare, och det verkar stämma ganska bra.

Det grundläggande problemet är att man ytterst har ett tätt, kallt stålskrov. När fuktig luft tränger in i isoleringen så kan den kondensera på insidan av plåten och skapa fuktproblem. Detta måste man undvika på något sätt…

En metod är att spruta insidan med ett tätt PU-skum. På så sätt kan den varma fuktiga luften inte tränga in genom isoleringen och den möter således aldrig den kalla ytan. Nackdelen med det är att det är dyrt, men i min mening framförallt att det sitter permanent när man väl har sprutat på det. Kommer man på att man måste ändra något så måste man skrapa bort all isolering för att komma åt att kapa/svetsa och gaserna som bildas om man svetsar för nära är inte så roliga.

Kör man inte med sprutat skum så ligger det närmast till hands att använda konventionell ullisolering.  En grundregel är då att aldrig använda glasfiberisolering. Glasfibern är hygroskop och tar därmed upp vatten som en disktrasa och släpper inte ut den. Stenull är det som gäller då den är hydrofob och såklart lämpar sig mycket bättre. Dessutom har den mycket bra brandskyddande egenskaper.

Vissa förespråkar är att ha en tät film på insidan av (den konventionella) isoleringen, precis som man gör i vanliga hus. Teorin är då att den fuktiga luften inte kan tränga in och således aldrig möta den kalla plåten. Det här tror jag är en extremt dålig ide för som alla vet så finns det inga helt täta skikt och den fukt som väl läcker in kommer garanterat att kondensera.

Vissa hävdar att man måste ha en luftspalt mellan skrovet och isoleringen. Detta är ju inte alls dumt men för att det ska fungera måste man ju ventilera luftspalten. Det blir lätt stökigt att få till det i praktiken då man måste svetsa fast rör i toppen som går ut genom däcket för att släppa ut luften. Jag vill inte ens tänka på vad transportstyrelsen tycker om sådana arrangemang m.a.p. klassning och föreskrifter. Sen måste man ju få in luften i nederkant av spalten och på en båt har man ju ingen annan möjlighet än att ventilera ut varm inomhusluft vilket ju inte är så energieffektivt (även om det är små mängder det handlar om). Man kan ju ha en icke ventilerad spalt men den gör ju begränsad nytta och jag vet inte om det är värt den extra mödan det är att få till den. Och hur funkar det med luftspalten i taket?

Andra tycker att det går utmärkt att ha isoleringen dikt mot skrovet. I så fall ska man se till att isoleringen ligger så tätt som det går så man har så få luftfickor mot skrovet som möjligt.

Oavsett vilken metod man väljer så är det såklart viktigt att man ser till att det är fullgod ventilation i båten.

Vi har valt den senaste metoden men med ett litet tillägg. Det känns mest praktiskt genomförbart att lägga isoleringen dikt mot skrovet och så länge det funkar så ska man ju använda den enklaste vägen. För att skydda extra mot kondensering har vi dock innan isoleringen monteras målat alla ytor med en kondensskyddande färg.

Vi har valt GrafoTherm från Kefa. Deras Svenska hemsida hittar du på http://www.kefa.se/. Dock har Kefas olika nationella hemsidor olika mycket innehåll och info. Jag rekomenderar ett besök på deras Amerikanska sida på http://kefacoat.com/ och den Engelska på http://www.kefa-international.com/en/home.html.

Färgen är en högviskös vattenbaserad färg som läggs på i ett skikt om ca 1 mm vått och när det torkar blir det ca 0,5 mm. Värmegenomgångstalet är ungefär samma som kork så själva färgen ger ju en viss isolerande effekt. Färgen är dock diffusionsöppen så det gäller att man har ett ordentligt färgskikt under och inte bar plåt. Färgen kan absorbera fukten i luften utan att den fälls ut som vatten och under torrare perioder andas fukten ut igen. Den kan absorbera ungefär 0,5 liter vatten per kvadratmeter innan någon kondens fälls ut.

Man ska helst använda en högtrycksspruta när man applicerar färgen. Vi målade först styrhytten med pensel och roller eftersom vi villa börja isolera där och däckshuset var inte klar för att målas. Det var väldigt tidsödande att måla runt alla spant etc, och vi fick gå över minst tre gånger för att få på tillräckligt med färg. När det var dags för däckshuset hyrde vi en spruta. Det gick på ca två timmar att måla allting och ytan är totalt ca 100 m^2. Då man inte är så erfaren så var det svårt att veta hur tjockt lager man la på så vi gick över alla ytor flera gånger tills vi hade gjort av med så mycket färg som vi skulle.

Såklart körde vi med stenull och vi tog Paroc eXtra plus. I styrhytten är det (tyvärr) bara 70 mm i taket, 70 mm i väggens övre del kring fönstrena och 120 mm i väggens undre del. I däckshuset fanns det plats för 120 mm i taket och 215 mm i väggarna. På väggarna har vi lagt först 145 mm i en riktning och sen 70 mm utanpå det i andra riktningen. På så sätt undviker vi helt spalter i isoleringen och köldbryggor från reglarna.

Så nu är det bara att hålla tummarna för att mina teorier stämmer och att vi inte får några kondensproblem. Vi får återkomma om ett antal år och meddela hur det har gått…

 

9 svar på ”Tekniskt angående isoleringen

  1. Tja Gunne,

    Mycket intressant läsning, Satt faktiskt och funderade på hur du tänkte lösa problemet med kallt stålskrov och kondens. Hoppas färgen lever upp till förväntningarna och att du slipper några större problem med fukt.

  2. Pingback: Antikondensmålning av skrovet | Stor-Erik

    • Vi har ju ännu inte flyttat in på båten så det är svårt att säga. Ventilationssystemet är inte klart än heller. Men snart ska vi ju flytta in så till våren kanske jag kan uttala mig. Eller så tar det flera år innan man märker eventuella problem.

      Jag tror dock att det viktigaste är ordentligt dimensionerad ventilation så att man får ut fukten. Vi ska bygga en frånluftsvärmeväxlare så man kan ha högt luftombyte utan att behöva slösa för mycket värme.

      • Hur bra ventilation du enhar så drar du in fuktig luft ,specielt innan vintern slår till o vattnet fryser runt om.försök torka luften på väg in, tex dra luften genom ett svalt utrymme tex kölsvinet,På min båt så drog jag ett 12m spirorör med forcerad luft till 4 hytter under däck röret hade en dränering där det droppade ut kondenserat vatten nästan helatiden.Anders

  3. Kort tillägg till den här gamla tråden med mina erfarenheter som kanske kan vara till hjälp för någon: jag har kört isotrol grund ochsen isotrol pansar på nitat skrov från 1902, reglat med stålreglar (skruvade med balkskruv i spanten) kört stenull direkt mot skrovet och sedan långsamtgenomsläppande vindpapp ytterst innan träpanel. Ser ut att funka bra. Tilläggas kan att jag har ett ventilerat golv samt en stor munters avfuktare (köpt från militärförråd) som håller nere luftfuktigheten. På mitt andra skepp vars invändiga garnering byggts i Holland på 80-talet har konstigt nog funkat med konceptet glasull, träreglar och induktionspärr (vanlig plast) innan träpanel. Anledningen är att små luftventiler (ca 100 mm) borrats högst upp i ytterskrovet och tillåter varm luft/fukt transporteras ut där om det tagit sig förbi plasten. Jag byggde som sagt inte enligt den modellen men ser och luktar fräscht överallt vad jag kan bedöma.

    Som nämns i inlägget finns tusen modeller för att isolera stålskrov, vill inte starta diskussion om vad som är bäst eller vad som inte funkar. Framförallt vill jag inte höra att mitt senaste koncept inte funkar, nu är det byggt och oroar mig nog för rost/kondens/mögelrisk redan så behöver ingen hjälp genom kommentarer här. Jag kan rapportera om tio år hur det fungerat. Lycka till fellow captains!
    /Limpan

Kommentera