Nu har FTX-aggregatet fått sig en omgång med plåtsax, sticksåg och fogspruta så att anslutningarna sitter på bättre ställen. Nu måste bara fogarna härda nåt dygn innan vi kan montera agget på sin plats.
Plåtslöjd
Svara
Hål igensvetsade och upptagna
Nu har vi svetsat igen alla genomföringar bakom kaminen. Så fort färgen har torkat och jag har köpt rör så kan vi börja koppla!
På ventilationsfronten har vi hunnit ta upp lite hål i båten. Till- och frånluft ska gå på var sida om styrhytten. Vincent skrapar bort lite färg för att förbereda för plasman.
Med en snabbt ihopslöjdad passare blir det runda och fina hål.
Och här sitter en rosettventil provmonterad. Klassisk mässingsvariant som följde med båten i en ”braförtihalåda” som salig Charlie kallade den.
FTX-aggregat på plats
Jag hittade ett FTX-aggregat på Blocket för 7 papp. Ett demoexemplar av modellen Vents VUT 300H. Det var lagom litet för att få plats ovanför kaminen och lagom billigt så jag klippte till direkt. Med sina 300 kubikmeter per timme ska det klara en boyta på 120 kvadratmeter.
Här har jag skruvat upp ankarskenor ovanför kaminen. Aggregatet syns ligga på mage på golvet.
Och sen var det bara att hänga upp det via vibrationsdämpare på kraftiga vinkeljärn.
Jag kommer att behöva modifiera aggregatet för att jag ska få plats att dra rören som jag behöver. Det är lite tajt om plats så det blir spezial som vanligt. In från vänster kommer kall frisk luft (blå) som passerar värmeväxlaren och sen skickas ner under däck som ljummen frisk luft (gul). Upp från boytorna kommer varm fuktig luft (röd) som avger sin värme i värmeväxlaren och åker ut ur båten till höger som ljummen luft (orange).
Nu blir det till att skaffa lite rördelar och sen sätta sågen i aggregatet och båten för att få till alla kopplingar.
Ljusbågen tänds
Vincent har varit här och grottat lite och vi har tänt ljudbågen för första gången på länge. Nu är det kaminen i däckshuset som ska få sig en släng av sleven och installeras. Det blir brandgenomföringar för rökrör, kylvatten, sprinklerrör, elsnören och ventilation som ska dras kors och tvärs.
Här slöjdas det till en genomföring för ventilation och sprinklers och som vanligt är ergonomin högsta fokus.
Om det blåser ute och man ska köra MAG så blir det till att bygga ett CE- och ISO-certifierat brandklassat svetstält så inte skyddsgasen blåser bort.
Rökröret har fått sig en genomföring bak till skorstensschaktet.
Fortsättning följer…
Mälaren blir kallare
Vincent högg i och fäste upp en kran och flyttade värmepumpens kollektorslinga till akterdäck. Slingan är en spiral med några hundra meter PEM-slang som är snyggt ihopbuntad.
Här fäste vi upp kranen som följde med på köpet för att hänga ner slingan i vattnet. Den hänger med toppen ca 2 m under ytan.
Sen var det bara att koppla ihop värmepumpen med kollektorslingan och till acktankarna. Nedan ser man allt inkopplat lite provisoriskt för test.
Voila! Det funkar! Mälaren blir lite kallare och Stor-Erik blir lite varmare. Ca 43 grader verkar det komma upp i på varma sidan så man får spetsa på med lite vedeldning eller elpatron på kalla dagar. Det ska bli spännande att se hur mycket vi kan få ner elräkningen i vinter.
Presspassning av bakvänt kylaggregat
Efter att ha stökat av lite andra sidoprojekt har jag nu mer tid att lägga på Stor-Erik! Det är lite trögt att komma igång efter så långt uppehåll men jag får nog upp ångan snart.
Jag har köpt en ny värmepump på blocket. Den förra jag fyndade är lite liten och ganska gammal så jag vill inte lägga tid på att installera den för att sen märka att den inte funkar eller räcker till.
Nu blev det en Airwell GCAO 12 som egentligen är ett kylaggregat på 3,8 kW. Men vänder man det baklänges och värmer istället bör det hamna på typ 4,5ish kW tror jag. Förra ägaren har fixat en evaporator i form av en värmeväxlare som är monterad på sidan (blå klump).
Vincent preppar utrymmet under tanken där vi tänkte trycka in värmepumpen.
Så här ser det ut när den sitter tillfälligt fixerad på sin plats. Det blev presspassning med vaselin och vi har lagt dämpmaterial mellan VP och tankar. Fixeras med spännband så att vi håller samma formspråk som resten av maskinrummet. Det får duga för provkörning innan den monteras permanent.
Nu måste jag bara skaffa lite kopplingar och sen blir det test!
En annan vy
Stor-Erik från en lite annorlunda vinkel.
Dags att städa och måla akterdäcket kan man konstatera.
Utkast på nytt elsystem
Midsommar är över och vi är solbrända och utbrända. Så här ser det ut i skärgården om man har tur:
Men över till mer väsentliga saker, nämligen elsystem. Det är mycket att tänka på om man ska strömförsörja ett fartyg som är byggt av stål och även klassa det. Här finns lite literatur för de som är vetgiriga:
landanslutning-av-fartyg
Anslutningar av fartyg och fritidsbåtar till landbaserat elnät
Landströmsinstallationer för fritidsbåtar enligt ISO 13297
I korthet kan man säga att det inte är så klokt att ansluta en stål- eller aluminiumbåt direkt till elnätet. Om skrovets potential inte är exakt samma som den inkommande landjordens potential så kan det leda till galvaniska strömmar och korrision på skrovet. Så därför sätter man oftast en isolationstransformator mellan för att isolera skrovet elektriskt från landnätet.
Men man kan koppla på massa olika sätt. Ett vanligt sätt är att man kör IT-system vilket typ betyder att man inte använder någon neutralledare utan har 230 V mellan faserna och ansluter sina apparater fas-fas. Dock kan man då inte få ut 400 V trefas utan att ha ytterligare en transformator för det. Det är så här det är kopplat idag vilket man kan se i ett tidigare inlägg.
Ett annat sätt är att köra TN-system vilket typ betyder att man jordar sekundärens mittpunkt i skrovet och då får 230 V mellan fas och jord/neutral. Då får man 400 V fas-fas och kan även använda 400 V trefas utan extra transformator. Nackdelen är att man vid en specifik typ av jordfel kan få 400 V mellan neutral och fas vilket inte är så bra. Men det förebygger man med jordfelsövervakning.
Olika visa personer har förklarat för mig att man bara kan göra på ena eller andra sättet. Så då måste man på nåt sätt lista ut vem man ska lyssna på.
Hur som helst så har jag skissat på ett TN-system och den skissen ser ut så här:
Mer åsikter mottas tacksamt, även om det kanske bara spär på min obeslutsamet ytterligare :).
Transportstyrelsens nya föreskrifter
Jag fick reda på att Transportstyrelsen håller på med Projekt Nya Föreskrifter; PNF. Mer info om det kan man hitta på Transportstyrelsens webbplats.
Planen är att föreskrifterna skall vara mer funktionsbaserade och att mer egenkontroll ska förekomma. Det är ju mycket välkommet, men vi hamnar lite i ett vakuum nu när man inte vet vilka föreskrifter man ska förhålla sig till. De ska träda i kraft i början av 2017.
Dock lyckas jag inte hitta föreskrifterna som är ute på remiss. Det skulle ju vara bra att kunna slänga ett öga på dem så man får en uppfattning om vad som gäller. Någon som vet mer?
Pinjong och snurriga elsnören
Nu var det lääänge sen jag uppdaterade här. Det är som vanligt för att det inte har hänt så mycket på Stor-Erik. Annat jobb och en liten bastard har kommit emellan. Och så har jag och Vincent startat en konsultbyrå som heter Pinjong Produktutväxling AB.
Men planen är att kicka igång arbetet på båten! Förvänta er dock ingen kavalkad av inlägg. Jag misstänker att sommarsemester och annat kommer bidra till mer avbrott i flödet.
Jag sitter och fnular på elsystemet. I dagsläget är båten kopplad till landström via en isolertransformator D400-Y230 och det ger då ett helt frlytande IT-system med 230 V mellan faserna. Lite norskt sådär.
Så här är det inkopplat för tillfället:
Isolertransformatorns kärna är förbunden med landjord och höljet med båtjord. Det finns en bygling mellan land- och båtjord som man kopplar i när fartyget är torrsatt.
Undercentral 1 är en tillfällig central med tvåpoliga säkringar och vanliga uttag. Denna betjänar allt under däck via ett virrvarr av förlängningssladdar. Det kändes lämpligt med en jordfelsbrytare på denna. Undercentral 2 är en ny, permanent central som sitter i däckshuset. Denna har tvåpoliga personskyddsautomater (kombinerad säkring och JFB) och då tyckte jag inte dess matning behövde en JFB i huvudcentralen. Elpatronen fick en JFB.
Så här är det kopplat i undercentral 2:
Och så här ser den ut IRL:
Det har varit många turer kring hur jag ska bygga upp det permanenta elsystemet. Främst om jag ska välja ett IT-system (flytande) som idag eller om jag ska köra på ett TN-system (direktjordat) istället och det har jag ännu inte bestämt. Men nu är det här inlägget så långt så jag spar den karamellen till nästa gång. Så gå hem och läs på om skyddsjord, isolertransformatorer och läckströmsindikering så ni förstår vad jag dillar om!
Tanklogg
Nu har vi bott på båten permanent i fem månader och allt har funkar hur bra som helst. Elräkningen är inte att leka med när det är -15 ute och inte heller brottningen med 50 meter fryst vattenslang när man ska fylla på tankarna.
Jag har fört lite logg på förbrukningen och tänkte att det kanske kan vara lite intressant för nån.
Vattentankarna är på ca 3200 liter och de måste vi fylla ungefär varannan vecka.
Skittanken är på ungefär 3500 liter och den har vi bara tömt två gånger. Fyra månader klarar vi oss innan tömning.
Gasolen har jag inte fört så bra logg på tyvärr. Men vi har två P10 kompositflaskor så när en är slut kan man bara byta och sen har man gott om tid att fylla på den andra. Jag skulle tro att en flaska räcker kring 3-6 månader.
Islossning
För någon vecka sen la sig isen fortfarande ibland på nätterna. Så en dag kom en vänlig isbrytande kajakpaddlare som med hjälp av sin eminenta teknik befriade oss från den sista isens grepp. Äntligen fria!
Den paddlande frälsaren symboliserar förhoppningsvis pånyttfödelsen av arbetet på Stor-Erik.
Kyla
Kylan har slagit till och pålsundet ligger fruset. Skorstenen vid Müncenbryggeriet puffar på och likaså Stor-Eriks skorsten.
Man kan konstatera att elpatronen på 6 kW inte räcker till att hålla värmen. Den får elmätaren att snurra som en propeller och genererar en kostnad på ca 288 spänn om dagen om man inte eldar. Eldar man i kaminen blir det varmt och gott men det räcker inte till att ladda på ackumulatortankarna så temperaturen sjunker och propellern startar igen när man inte är hemma och eldar.
Nåja. Det blir bättre till nästa vinter när värmepumpen (vatten-vatten) förhoppningsvis snurrar för att ge 4 kW basvärme som sen toppas med elpatron och kamin.
Tystnaden bryts av ljus
Det har varit rätt tyst här på sista tiden. Nu när vi bor här så har det mer blivit att man hänger med Bo och tar det lugnt. Ett litet avbrott i arbetet helt enkelt som blev lite längre än tänkt p.g.a. julledighet direkt efter.
Men nu har vi kommit igång lite smått! Äntligen har spottarna i taket kopplats in. Vincent hjälpte till att koppla enligt konstens alla regler.
Varde ljus!
Ved
Det går åt lite ved när man ska hålla värmen. Den här gången blev det köp av färdig ved med leverans till dörren.
Men det är ändå småpotatis jämfört med hur mycket ved Stor-Erik käkade på den gamla goda tiden.
Tomma tankar
Idag var sugbilen här och tömde svartvattnet genom den nya anslutningen. Det gick kanon!
Så här gick det som tur var inte:
Rören på plats
Nu sitter alla rör genom däck till maskinrummet på sin plats. Det återstår dock lite målarfärg.
Hål i däck
Jag fick tag på allt material till slut. Så då var det bara att sätta igång!
Tydligen har jag jobbat för mycket med MDF och skruvdagare senaste året för svetskunskaperna verkar ha rostat. Men efter några strängar så blev det OK i alla fall. 
Sen var det bara att plocka fram orbitalborrmaskinen och tillverka lite hål i däck. Alla hål är klara och ett rör är på plats. Nu hoppas jag på att det inte blir monsunregn i natt och sen blir det till att populera resterande hål med förlängda hål imorron.
Rördelar inskaffade
Jag kom på att det jag skrev i tidigare inlägg om bränslepåfhyllningskopplingen inte stämmer. Man ska inte ha TW-koppling utan nåt som kallas ”villakoppling” eller ”påfyllnadskoppling” typ. Jag har inte lyckats lista ut vad den heter officiellt men det verkar vara en 2″ rörgänga fast med större stigning. Hur som helst så finns den att köpa hos Ahlsell påfyllnadskoppling.
I bild finns även en klokoppling som jag tänkte ha till vattenanslutning på fördäck. När jag ändå håller på så kastar jag dit 1″ för vatten samt 2″ för avluftning vattentank och 2″ för utlopp länspump där framme.
Nåt som jag däremot inte lyckats köpa är rör. Det är fan alltid omöjligt att få tag på rör i längder under sex meter. Jag behöver en meter 1″ och en meter 1,5″ rostfritt så man får väl gå på skrotjakt och fråga snällt med mössan i hand hos alla andra båtar här på varvet.
Rör i aktern
Skittanken börjar bli full och än så länge finns inget sätt att tömma den. Det börjar alltså bli dags att tänka lite på rören till maskinrummet.
En första skiss ser ut så här:
Och kollar man lite närmare på rören så ser det ut så här. Rören är från vänster till höger: Avluftning bränsletankar, utlopp länspump, påfyllning bränsletankar och tömning svartvattentank. 
I ett försök att dimensionera dessa så har jag läst en del i Transportstyrelsens föreskrifter men det ger bara övergripande fingervisningar. Som det är ritat nu är skitöret DN50 för det är vad som är draget i maskinrummet vidare in till tanken. Påfyllnadsröret för bränsle är också DN50. TS säger att minsta innerdiameter är 38 mm men det känns lite klent tycker jag. Avluftningen ska ha minst 25% större tvärsnittsarea än påfyllningen så det blir DN65 där. Länspumpen är ritat som DN50.
Avluftningen skall vara minst 760 mm över däck så jag sätter alla rör på den höjden. Under däck tänkte jag avsluta med utvändiga gängor så kan jag dra vidare rören utan att behöva svetsa i maskinrummet.
När det gäller kopplingen för slamsugaren så siktar jag på en koppling som verkar heta Laux MOD 42 KKM. Hondelen med låsklorna sitter fastsvetsat på röret.
Bränslepåfyllningen hade jag tänkt en TW tankbilskoppling.
Dock är dessa kopplingar bara saker jag försökt Binga mig fram till. Någon som vet vilka kopplingar som är brukliga i dessa sammanhang? Åsikter om dimensioneringen?