Utkast på nytt elsystem

Midsommar är över och vi är solbrända och utbrända. Så här ser det ut i skärgården om man har tur:

2016-06-23 22.32.18

Men över till mer väsentliga saker, nämligen elsystem. Det är mycket att tänka på om man ska strömförsörja ett fartyg som är byggt av stål och även klassa det. Här finns lite literatur för de som är vetgiriga:

landanslutning-av-fartyg
Anslutningar av fartyg och fritidsbåtar till landbaserat elnät
Landströmsinstallationer för fritidsbåtar enligt ISO 13297

I korthet kan man säga att det inte är så klokt att ansluta en stål- eller aluminiumbåt direkt till elnätet. Om skrovets potential inte är exakt samma som den inkommande landjordens potential så kan det leda till galvaniska strömmar och korrision på skrovet. Så därför sätter man oftast en isolationstransformator mellan för att isolera skrovet elektriskt från landnätet.

Men man kan koppla på massa olika sätt. Ett vanligt sätt är att man kör IT-system vilket typ betyder att man inte använder någon neutralledare utan har 230 V mellan faserna och ansluter sina apparater fas-fas. Dock kan man då inte få ut 400 V trefas utan att ha ytterligare en transformator för det. Det är så här det är kopplat idag vilket man kan se i ett tidigare inlägg.

Ett annat sätt är att köra TN-system vilket typ betyder att man jordar sekundärens mittpunkt i skrovet och då får 230 V mellan fas och jord/neutral. Då får man 400 V fas-fas och kan även använda 400 V trefas utan extra transformator. Nackdelen är att man vid en specifik typ av jordfel kan få 400 V mellan neutral och fas vilket inte är så bra. Men det förebygger man med jordfelsövervakning.

Olika visa personer har förklarat för mig att man bara kan göra på ena eller andra sättet. Så då måste man på nåt sätt lista ut vem man ska lyssna på.

Hur som helst så har jag skissat på ett TN-system och den skissen ser ut så här:

elritning 400V schema 2016-06-27

Mer åsikter mottas tacksamt, även om det kanske bara spär på min obeslutsamet ytterligare :).

9 svar på ”Utkast på nytt elsystem

    • Har sett den sidan och antagligen lite utdrag ur boken. Jag tänker mig att den mer är riktad till fritidsbåtar och är lite mer amatörmässig än vad jag behöver, men det kanske är fel? Någon som vet?

      • Fritidsbåtar är den till men långtifrån amatörmässig. Diskussionen ”jorda skrovet – inte jorda skrovet” är givande :-) Jag har den gamla boken. Har inte den nya revisionen. Annars – som ”Fredde” här antyder: ring upp nån snubbe på Waxholmsbolaget eller flottan.

  1. Vad kör kommersiella båtar då? Waxholmsbolaget? Finlandsfärjorna trycker på med lite högre spänning antar jag… IT-system låter väl bra annars så håller man skrovet skilt från strömförande delar. Du får köpa en norsk svets 230V ~ 3

  2. Jag har filosoferat över samma fråga och hamnade på ett TN-system med en 20 kVA 400 V D-Y transformator. Anledningen var främst att elsystemet blir som på land, man kan använda samma apparater (eller slipper två transformatorer), det räcker med enpoliga säkringar och elkopplare etc. Jag fick känslan av att IT-system var vanligare förr.
    Vad har du torrsättningsbygeln till för? Jag tycker det känns som en lite läbbig feature som man kan glömma och på rak arm kommer jag inte på dess nytta? Hela fartyget är ju ändå isolerat från (land)-jord när elsystemet fungerar som det ska och fartygsjorden är övervakad av jfb.
    Varför har du en JFB på landströmstrafons primärsida men ingen sekundärt utan bara jordfelsövervakning? På ett mindre fartyg skulle jag välja jfb.
    I skissen har du jordat transformatorns kärna till landjorden. Jag antar att det är felritat. Både land-jord och nolla måste vara helt isolerade ombord.

    • Vad är det för båt du har?

      Om båten ligger på land och är ansluten till strömmen så kan väl skrovet få en potentialskillnad mot jord om den står på t.ex. träklossar. Jag har läst nånstans att det är KRAV på att torrsättningsbygel ska finnas.

      JFB på primären behövs kanske inte, men det skadar ju inte och skyddar mot fel i själva trafon. På sekundären har jag jordfelsbrytare på de olika förbrukarna, men inte en på hela systemet. Man vill ju inte att ett jordfel nånstans bryter ALL ström på fartyget. Varje grupp har en egen personskyddsautomat.

      Jag har även läst/hört från flera håll att trafons kärna skall vara ansluten till landjord. Den måste då såklart vara isolerad från trafons hölje som är anslutet till båtjord.

      • Jag har ingen egen båt men anledning att fundera över det ändå.
        Det vore intressant med en referens på att kärnan ska jordas till land-jord. Vad skulle nyttan vara?
        Då är ju potentialskillnaden mellan landjord och fartyget mellan transformatorns kärna och dess hölje. Hur skulle ett isolerat montage av transformatorn gå till? För dålig isolation där tar bort vitsen med transformatorn.
        Jag har försökt lösa i tillämpliga dokument, men det nämns inget alls. Tittar man på scheman brukar PEN / PE+N ritas som oanslutna i trafons anslutning (om de ens finns med)

        Eftersom elen ombord på fartyget är isolerad via transformatorn borde det inte bli någon spänningsskillnad när fartyget står på land.
        Är inte blecket något som kommer från en lösning för förslag till elsystem på fritidsbåtar från svenska båtunionen? Jag tycker den lösningen (utan trafo) är direkt farlig och skulle bygga bort den. Anledning till att den finns för den lösningen är att när fartyget ligger i vattnet utgörs vattnet av PE och har kontakt med landmatningens PEN via vatten och mark.
        Tar man upp fartyget på land blir jorden isolerad.
        Du ser det i den sista av dina referenser, bygeln finns bara i de exemplen där någon transformator inte används.

        Har f.ö. noterat att det inte verkar vara helt ovanligt med blandning av IT och TN-system på fartyg. Elsystem som byggdes på kanske 1980-talet som IT-system och sedan tyckte man det var för jobbigt utan nolla och stoppad in en trafo till och fick på så sätt ett (separat) TN-system.

        Men jordning är ingen lätt grej och det finns folk som bara sysslar med jordningsfrågor. Jag är på inget sätt proffs på jordningssystem, däremot elkraft i allmänhet.

  3. En annan sak att tänka på – tomgångsförlusterna för en trafo är ca 1 %, dvs en 20 kVA trafo drar 200 W dygnet runt. Det blir en del. Man kan överväga om man ska ha en trafo på 20 kVA och en liten på kanske 2-5 kVA som används när ingen är ombord.

  4. Vid stormen gudrun matade jag min UPS APC smartups (oflline typ) med elverk resultatet blev att den kom hoppandes över golvet löste på omväxlande över och underspänning . I takt med belastningen på elverket. Lät som en korsning mellan blinkers relä på en gammal 240 volvo och en gammal ESAB svets.
    Jordningen är en svår nöt risken att man riskerar jorda hela bryggan/kvarteret med en stålbåt.
    Dåliga Switchade nätdelar invertrar mm .höga PEN strömmar gör det inte bättre.
    Dubbla trafo bör funderas på har för mig att det fanns en risk för konstiga strömmar mellan dom om dom var olika stora.
    Myhrens i sisjön Göteborg pysslar med trafos, frekvensare , generatorer har en del beg. Iager ev.

Lämna ett svar