Termosimulering

Sven har sedan länga hostat upp kritorna och räknat på/simulerat värmeövergången genom golvet. Han har simulerat ett fall med bara stenull mellan balkarna och ett fall där även undersidan av balkarna får ~20 mm stenull. Sen har han simulerat dessa två fall med vattentemp 0 °C och golvytans temp satt till 20 °C samt luftens temp 2 dm upp från golvet satt till 20 °C.

Resultat:

Så värmeövergångstalet bör hamna kring 0,3 W/m2K. Man kan även konstatera att isoleringen under balkarna inte har någon superstor inverkan; Endast ca 3 %.

Då skiter vi i att isolera under balkarna eftersom det är stökigt att både komma åt och att fästa upp isoleringen.

Plan för golvisolering

Golvet i det stora utrymmet under däck består i dagsläget av 22 mm golvspån som bara är löst utlagt på bjälklaget. Bjälklaget består av I-balkar med C-C varierande mellan 600 – 900 mm. Så här så bjälklaget ut innan ballastkistorna byggdes 2012.

Vi måste plocka upp golvet och isolera bjälklaget. Ungefär så här ser bjäklaget ut. Ballastkistorna går nästan hela vägen upp till balkarna så vi får inte plats med så mycket isolering under.

Den nuvarande planen är att isolera enligt bilden nedan. Remsor av tunn och styv stenull, typ fasadskiva eller liknande, fästs under balkarna med lite utstick åt varje håll. På utsticken kan vi sedan lägga likadana stenullsskivor som trossbotten och sen fyller vi ut mellanrummet med vanlig stenull. Ovanpå det limmas/skruvas 22 mm golvspån.

Men innan vi sätter igång vill jag räkna på allt.

Balkarna är ju svetsade i skrovet. Kommer dessa leda ut så mycket värmet att det är onödigt att isolera undertill?

Skall vi lägga någon tunn (3-5 mm) isolering ovanpå balkarna oxå/istället? Takhöjden har definitivt prio över mer isolering än så ovan balkarna.

Vilket U-värde får golvkonstruktionen? Kommer det att vara rimligt att ha golvvärme eller kommer man bara producera varmare förhållanden för alla vinterbadare?

Så, en tripp till systemet står på schemat så vi kan köpa en visskymuta till TermoSven i utbyte mot lite siffror och konstiga grekiska tecken.

Rökrör isolerat

Kaminens rökrör går ju rakt igenom installationsutrymmet där elskåpet sitter. Då kan det vara bra att se till så att det inte blir för varmt där inne.

Rökröret isolerades först med 80 mm stenull genom brandtätningskragen.

Sen ytterligare 80 mm stenull utanpå.

Sen drog jag aluminiumtejp runt allt för att slippa ha massa synlig isolering som dammar.

Nu återstår att provelda i kaminen med stängd dörr och en termometer vid elcentralen för att säkerställa att det inte blir för varmt. Dock är jag inte så sugen på att elda nu när det är 30 grader här inne i växthuset ändå. Bara att kapa lite björkris och köra bastukväll!

Rörisolering

Nu har det åkt på lite isolering på rören kring ackumulatortankarna. Jag saknar böjar än så länge men det är ju betydligt bättre än ingen isolering alls. Armaloc 50 heter isoleringen för den som undrar.

2014-10-09 12.45.09

Annat isolerings/antikondenssystem

Grannbåten Mormor håller på att renoveras och de har isolerat med ett system som heter SpreFix.

Det är en sprayisolering som ska funka lite som GrafoTherm som vi kört med men som även är en isolering i sig. Den ska alltså kunna ta upp fukt för att sen avge den. Nu kör ju vi redan på vårt system men det är helt klart ett intressant alternativ för stålbåtar. Om jag hade vetat att det fanns skulle jag definitivt ha kollat upp det tidigare!

Denna graf visar hur fuktupptagningen och -avgivningen ser ut för SpreFix, mineralull och cellplast.

Skjuta brandisolering

Igår var Vincent och Fludde på plats och hjälpte till med att skjuta brandisoleringen. Vi han med nästan allt, men det är jävligt struligt att skjuta fast isoleringen ovanför tankarna i maskinrummet då man måste åla sig in och jobba med ~30 cm arbetshöjd.

Men ”salongen” under däck är klar i alla fall.

2014-01-15 15.17.31

Isolering i förpiken påbörjad

Isoleringen har ju levererats och i förpiken har vi börjat isolera. Det sitter 70 mm stenull som fyller upp mellan spanten och sen ska det på 145 mm utanpå det på andra ledden. På så sett blir det inga springor alls i isoleringen och totaltjockleken i väggarna blir 215 mm.

I taket blir det antingen 120 mm eller 150 mm. Jag måste bara räkna lite mer först för att bedöma om det är värt den minskade takhöjden att gå upp till 150 mm.

2013-09-20 07.57.10

Tank, trappa och isolering

Arbetet nere i salongen och förpiken fortsätter. Elitisolering var här igår och började skjuta brandisolering på den aktre väggen, d.v.s. väggen till maskinrummet som ska ha A60-klass.

2013-09-04 16.13.18 2013-09-05 09.24.56

 

Idag byggde jag en semipermanent (räknar på ca 1-2 års bruk) trappa ner till salongen. Liiite säkrare än stegen som stod där innan och vinglade med olika långa steg och inget vidare stöd. I bakgrunden syns Noah som skär till ytterligare isolering som sedan ska skjutas fast.

2013-09-05 13.59.19

 

Tanklocken är i princip klara och nu ska hål borras och gängas i stålramen som tanken ligger i. Locket kommer att skruvas genom tankens fläns ner i ramen och på så sätt tätas skarven mellan lock och tank i samma moment som tanken fästs.

2013-09-04 16.14.52

Brandisolering på G

Äntligen har jag kommit vidare med brandisoleringen av undersidan på styrhytten.

Alla reglar och lampor etc bortplockade.

2013-06-18 13.00.16 2013-06-18 14.31.27

Åke från Elitisolering har börjat skjuta fast isolering i ett fack och det ser ju bra ut. Han ska kapa upp resten hemma i bordssågen och montera imorgon.

 

Brandisoleringen levererad

Vår okände välgörare inom isoleringsbranschen har levererat brandisolering till kajen. Tack!

2013-06-10 08.29.23

 

Nikkan hjälpte mig att bära ner allt under däck och som vanligt när man har att göra med isolering blir man förvånad över hur stor volym den tar. Halva stora salongen (ca 40 m^2 med 2,20 i takhöjd) är fylld av isolering. Framför den står antikondensfärgen GrafoTherm från Kefa och polyester + glas som ska vara till vattentankarna.

2013-06-10 11.01.27

Brandisolering

Eftersom Stor-Erik är över 100 brutto är det många föreskrifter som man behöver följa. En är SJFS 1970:13 ”Sjöfartsverkets kungörelse om brandskydd på fartyg”. Den säger att man måste ha brandklass A 60 bland annat till maskinrum, byssa och styrhytt (tack Micke för att du påtalade detta). Det betyder att det kan brinna på ena sidan utan att det blir mer än X grader på andra sidan efter en timme.

För att uppnå A 60 kan man använda sig att t.ex. Parocs eller Rockwools produkter och typkonstruktioner. Hur dessa ser ut kan man se på nedanstående länkar:

Rockwool typkonstruktioner

Paroc typkonstruktioner

Ett problem jag har är att balkarna som håller upp styrhytten är oproportionerligt grova. Det gör att man inte kan bygga så mycket på dem innan man börjar inkräkta på takhöjden. Planen är dock att dra allt kablage och hydraulik mellan styrplatsen och maskinrummet i dessa balkar och det kanske ställer till det med brandklassningen. I nuläget funderar jag på att göra ett urtag i balkarna i centrum av styrhytten och dra kablaget i det enligt bilden nedan.

(Det kanske är lite svårt att se, men det här är styhytten sett snett nerifrån/framifrån.)

Undersidan av plåten är isolerad med Paroc Marine Fire Slab 100 40 mm tjock och balkarna med samma fast 25 mm. På den främre (högra) balken i bild har jag visat hur jag tänkte isolera snittet i urtaget med 25 mm Fire Slab. Jag har mailat Paroc och frågat om de anser att konstruktionen är godkänd, så nu är det väl bara att vänta på svar från dem…

 

Tekniskt angående isoleringen

Det här blir ett långt inlägg, så håll i er.

Nu när jag visat lite bilder på isoleringen av överbyggnaden så tänkte jag förklara hur jag har tänkt också. Det finns ett talesätt att det finns lika många teorier om hur man ska isolera en stålbåt som det finns stålbåtsägare, och det verkar stämma ganska bra.

Det grundläggande problemet är att man ytterst har ett tätt, kallt stålskrov. När fuktig luft tränger in i isoleringen så kan den kondensera på insidan av plåten och skapa fuktproblem. Detta måste man undvika på något sätt…

En metod är att spruta insidan med ett tätt PU-skum. På så sätt kan den varma fuktiga luften inte tränga in genom isoleringen och den möter således aldrig den kalla ytan. Nackdelen med det är att det är dyrt, men i min mening framförallt att det sitter permanent när man väl har sprutat på det. Kommer man på att man måste ändra något så måste man skrapa bort all isolering för att komma åt att kapa/svetsa och gaserna som bildas om man svetsar för nära är inte så roliga.

Kör man inte med sprutat skum så ligger det närmast till hands att använda konventionell ullisolering.  En grundregel är då att aldrig använda glasfiberisolering. Glasfibern är hygroskop och tar därmed upp vatten som en disktrasa och släpper inte ut den. Stenull är det som gäller då den är hydrofob och såklart lämpar sig mycket bättre. Dessutom har den mycket bra brandskyddande egenskaper.

Vissa förespråkar är att ha en tät film på insidan av (den konventionella) isoleringen, precis som man gör i vanliga hus. Teorin är då att den fuktiga luften inte kan tränga in och således aldrig möta den kalla plåten. Det här tror jag är en extremt dålig ide för som alla vet så finns det inga helt täta skikt och den fukt som väl läcker in kommer garanterat att kondensera.

Vissa hävdar att man måste ha en luftspalt mellan skrovet och isoleringen. Detta är ju inte alls dumt men för att det ska fungera måste man ju ventilera luftspalten. Det blir lätt stökigt att få till det i praktiken då man måste svetsa fast rör i toppen som går ut genom däcket för att släppa ut luften. Jag vill inte ens tänka på vad transportstyrelsen tycker om sådana arrangemang m.a.p. klassning och föreskrifter. Sen måste man ju få in luften i nederkant av spalten och på en båt har man ju ingen annan möjlighet än att ventilera ut varm inomhusluft vilket ju inte är så energieffektivt (även om det är små mängder det handlar om). Man kan ju ha en icke ventilerad spalt men den gör ju begränsad nytta och jag vet inte om det är värt den extra mödan det är att få till den. Och hur funkar det med luftspalten i taket?

Andra tycker att det går utmärkt att ha isoleringen dikt mot skrovet. I så fall ska man se till att isoleringen ligger så tätt som det går så man har så få luftfickor mot skrovet som möjligt.

Oavsett vilken metod man väljer så är det såklart viktigt att man ser till att det är fullgod ventilation i båten.

Vi har valt den senaste metoden men med ett litet tillägg. Det känns mest praktiskt genomförbart att lägga isoleringen dikt mot skrovet och så länge det funkar så ska man ju använda den enklaste vägen. För att skydda extra mot kondensering har vi dock innan isoleringen monteras målat alla ytor med en kondensskyddande färg.

Vi har valt GrafoTherm från Kefa. Deras Svenska hemsida hittar du på http://www.kefa.se/. Dock har Kefas olika nationella hemsidor olika mycket innehåll och info. Jag rekomenderar ett besök på deras Amerikanska sida på http://kefacoat.com/ och den Engelska på http://www.kefa-international.com/en/home.html.

Färgen är en högviskös vattenbaserad färg som läggs på i ett skikt om ca 1 mm vått och när det torkar blir det ca 0,5 mm. Värmegenomgångstalet är ungefär samma som kork så själva färgen ger ju en viss isolerande effekt. Färgen är dock diffusionsöppen så det gäller att man har ett ordentligt färgskikt under och inte bar plåt. Färgen kan absorbera fukten i luften utan att den fälls ut som vatten och under torrare perioder andas fukten ut igen. Den kan absorbera ungefär 0,5 liter vatten per kvadratmeter innan någon kondens fälls ut.

Man ska helst använda en högtrycksspruta när man applicerar färgen. Vi målade först styrhytten med pensel och roller eftersom vi villa börja isolera där och däckshuset var inte klar för att målas. Det var väldigt tidsödande att måla runt alla spant etc, och vi fick gå över minst tre gånger för att få på tillräckligt med färg. När det var dags för däckshuset hyrde vi en spruta. Det gick på ca två timmar att måla allting och ytan är totalt ca 100 m^2. Då man inte är så erfaren så var det svårt att veta hur tjockt lager man la på så vi gick över alla ytor flera gånger tills vi hade gjort av med så mycket färg som vi skulle.

Såklart körde vi med stenull och vi tog Paroc eXtra plus. I styrhytten är det (tyvärr) bara 70 mm i taket, 70 mm i väggens övre del kring fönstrena och 120 mm i väggens undre del. I däckshuset fanns det plats för 120 mm i taket och 215 mm i väggarna. På väggarna har vi lagt först 145 mm i en riktning och sen 70 mm utanpå det i andra riktningen. På så sätt undviker vi helt spalter i isoleringen och köldbryggor från reglarna.

Så nu är det bara att hålla tummarna för att mina teorier stämmer och att vi inte får några kondensproblem. Vi får återkomma om ett antal år och meddela hur det har gått…

 

Isolering till överbyggnaden

En laddning isolering till levererades till båten i måndags. Får allt det där plats? Högen försvinner i förvånande hög takt när man får upp isoleringen på väggarna.

Isolering och regling

Äntligen kom isoleringen! Vi har fått den från en anonym välgörare och tackar otroligt mycket för det.

Vincent och Konrad isolerade snabbt hela styrhytten. Raska gossar!

 

Vi har även reglat upp nästan hela huvudbyggnaden. Trät limmas fast mot skrovet med PL400 och sen skruvas konstruktionen ihop. Jag har valt att lägga 145 mm isolering mellan de liggande brädorna och sen 70 mm isolering mellan de stående reglarna. På så sätt elimineras köldbryggor och glipor i isoleringen.

Allt är snett så det är väldigt tidsödande att få till alla reglar. Vi vill mäta in allt så att de stående reglarna hamnar mitt emellan fönstrena.