Bardum på G

När vi flyttade in på Stor-Erik 2015 ställde vi en temporärt en duschkabin i ett hörn och tänkte att det får duga i några månader. Nu har det gått några månader så det är dags att bygga badrum. Det har pågått arbete med badrummet ganska länge men jag har glömt att uppdatera om det här.

Planen är att det i slutändan ska se ut ungefär så här. Handfat och toalett mot främre skottet, dusch och badkar mot aktre skottet.

Och nåt sånt här såg det ut i verkligheten för någon månad sen. En överbliven innerdörr agerar duschvägg och den svarta tejpen på väggarna agerar handdukstorkar.

Det mesta av vatten och avlopp är draget i den främre väggen. Fördelarna sitter åtkomliga i kölsvinet och sen är det draget rör-i-rör till tvättställ, toalett, tvättmaskin och toaletten på planet över. Toalettens utlopp är draget med 32 mm PVC-rör som går upp till övre WC och ansluter till stammen där.

Golvet har isolerats på samma vis som tvättstugan med hjälp av en Balla.

Då ”snett och vint bjälklag i stålbalk med CC varierande mellan 40 och 90 cm som är svetsat av en full polack på nittitalet” inte finns med i BKRs typkonstruktioner för våtrumsgolv har vi fått improvisera lite. Vi har fyllt i med lite träreglar för att uppnå ungefär CC 30.

Golvspånet har åkt på plats och för att få allt så styvt som det bara går utan att tumma på takhöjden limmades det mot stålbalkarna med Tec7 och mot syllar och träreglar med trälim. Det strösslades med spånskiveskruv i alla träreglar och med självgängande borrskruv i stålet.

Med golvet klart är det nu dags att ge sig på skrovsidan som skall få sig två nya ventiler och täckas med råspont.

Dävertar på plats

Arbetet med dävertarna avbröts abrupt av ett ryggskott när det var i full gång innan jul. Så efter en liten teknisk paus vilken ledde till att projektet prioriterades ner var det nu dags att ta tag i skrotet igen. Lill-Erik längtade efter böljan den blå så det var bara att göra honom till viljes!

De nedre delarna av dävertarna blev klara innan den fete kom men det verkar inte finnas mycket bildbevis på det. Här svetsas den krökta biten fast mot det stående rören. Inuti hela konstruktionen har jag svetsat ett stående liv som är 10 mm tjockt för att styva upp allt.

För att få upp konstruktionen mot relingen tog jag hjälp av en gammal bekant med starka nypor.

Vincent började skruva fast lagringspunkterna men nyporna var inte så starka så för att få till korrekt åtdragningsmoment blev vi tvungna att kalla in det lilla artilleriet i form av andre matros som drog skruvarna till 510 Nm.

Den observante observatören kan se att dävertarna ser lite rumphuggna ut i bilden ovan. Jag ville inte svetsa på utsticken efter böjarna innan jag fick upp grundstommen p.g.a. risk att de skulle peka åt helt olika håll. Stor-Erik verkar ha blivit gisten och skev på gamla dagar så man blir snabbt galen om man försöker mäta sig till hur saker ska vara. Bättre att bygga och justera på plats.

Anna slipar lite ventilbrunnar medan jag försöker övertala cylindriska rör att bli koniska med hjälp av plasmassage och svetsupunktur.

Nu börjar det likna nåt.

Ett i måste ju ha en prick så det fick bli att svarva lite hylsor som passade i stålkulor avsedda för staket eller liknande.

Slutspurten skedde med frenetiskt svetsande och slipande i finfint sommarväder medan de bubbeldrickande grannarna fick lyssna på vinkelslipens ljuva sång. Efter det var det bara att haka på kedjeblock och lyfta ner båten.

Är det någon som vet hur en Buster RS är konstruerad inuti? Jag behöver fästa lyftöglor vid relingen i både akter och för och vill ju gärna att dessa sitter nånstans där de inte sliter sönder hela skrovet om man lastar på lite.

Och slutligen; En lång Fredde som hjälpte till att spola bort allt svetssprut och slipdamm så att vi kan njuta av akterdäcket i det fina vädret!

Klättra till kojs

Vi har nog inte uppdaterat här men sen nåt halvår har matroserna ett eget rum bestående av OSB-skivor som är snabbt uppsmällda på väggar och tak och sedan vitmålade. I rummet finns en rymlig 120-säng i en stickkoj vilken vid invigning uppskattades mycket av hela besättningen.

Men matroserna verkar på senare tid ha börjat med någon slags nattliga MMA-övningar i sin gemensamma koj. Förutom stundande orosanmälningar p.g.a. blomkålsöron och blåtiror så gör övningarna att Kapten och Maskinisten inte får sin skönhetssömn. Något behövde göras.

Som av en nadsch från ovan så erbjöd grannarna på Tynningö en barnmadrass och då var det inte annat att göra än att kavla upp piratstövlarna och vässa stämjärnen för att bygga ytterligare en säng. Först blev det MMA-slagsmål igen om vem som INTE skulle sova på madrassen på golvet men sen när det blev tal om att det skulle bli en loftsäng så blev det återigen slagsmål om vem som SKULLE få sova i sängen. Problemet kanske blir löst eller kanske förvärras.

Lite spillvirke och motivation grävdes fram och sen var det bara att skrida till verket. Kapten och förste matros sätter igång.

Förste matros ser till att avståndet mellan ribborna stämmer på verktummen när.

Kapten ordnar dramatiskt skuggspel och fäster ihop vangstycke med antidödsräcke m.h.a. japanska precisionsfogar.

Matrosen kvalitetskontrollerar slutligen resultatet. Omdöme: ”Den är inte så mjuk” och sen snabb sorti för att kolla på paddan istället för att njuta av ett väl utfört hastverk.

Nu saknas väl bara lakan (och senare lite målarfärg) för att oktagonen skall kunna flyttas två famnar akterut.

Tvättstugan ”klar”

Tvättstugan har varit i bruk i flera månader men jag har varit dålig på att uppdatera om framgångarna här. Idag tog jag tag i det sista som kan göras innan badrummet byggs klart vilket var att montera en taklampa och bygga en hylla.

Sist jag skrev nåt om tvättstugan var i april 2021 då vi lyfte golvet. Sen dess har det ju hänt en del. Först sattes spont på skrovsidan och golvet isolerades med ett lager glasfiberbelagd stenull och ett lager vanlig stenull i kors.

Sen las golvspånet tillbaks (limmat mot balkarna och skruvat längs kanterna) och en lucka ner till kölsvinet byggdes.

En av matroserna fick slava med att måla väggar.

Det främre skottet, som avgränsar mot förpiken, fick isolering och diverse rör och elslangar drogs.

Lite ytskikt på det så man inte får stenullsdamm i mameluckerna när man ska tvätta.

Och så här ser det ut nu! Frys, tvättmaskin, torktumlare och tvättlinor.

Det som återstår är att koppla in vatten och avlopp (som skall komma från badrummet, i nuläget kommer det från duschkabinen) samt lägga golv men inget av det går att göra innan bygget av badrummet fortskrider. Nån slags förvaring för smutstvätt skall oxå byggas direkt in till vänster under bänken. Å sen lite dörrfoder å golvsocklar och annat krafs. Men nu får det va klart för tillfället och uppmärksamheten kan riktas mot dävertar och badrum!

Kemmpin har kalvat

Svetsfamiljen har stundtals varit stor här på båten men på senare tid har den decimerats. Innan förra veckan fanns bara en (!) fungerande svets på båten och det var ohållbart.

Den gamla trotjänaren Kemppi Kempomat från 2011 finns kvar men får pensioneras. Hen mår hur bra som helst men har med åren blivit stor och otymplig. Det krävs två man och kedjeblock för att flytta runt aset så det är inte så smidigt när man behöver småsvetsa lite på olika ställen.

En romantisk dejt med en grannKemmpi ordnades och resultatet damp ner för några dagar sen:

En liten söt MinarcMig Evo 200 som äter enfas förlöstes. Hen klarar inte lika stora biffar som Kempomaten men det får duga till de småjobb som görs nu. En lika söt gasflaska har också kommit på plats så nu är hela härligheten lagom portabel.

Som synes i bakgrunden har dävertarnas nederdelar kommit på plats. Träkonstruktionen är en fullskalemodell av vad som komma skall som byggdes för att se till att räckvidd och höjd blir bra.

Lager och dyra spånor

Dävertarna skall vara svängbara och behöver således lagras på nåt sätt. I botten ska jag lagra dem med modifierade axeltappar till släpvagnar. Dessa skall svetsas mot relingen och röret som utgör däverten kan då rotera. Sen ska dävertarna stödjas av ett glidlager som sitter svetsat mot räcket.

Här syns axeltapparna klara att svetsas mot reling och rör. Johan på Castor var vänlig nog att låna ut sin svets så jag slapp släpa Kemppin över alla trösklar. Tack!

Till glidlagren blev det till att slöjda till lagerhus själv. Stål är bristvara och dyrt i dessa dagar. Jag fick pynta typ 2000 spänn för ett ämnesrör 122x75x200 och har nu producerat spånor för ca 1000 spänn!

Först svarva sig lite utvändigt.

Sen svarva sig lite invändigt.

Sen pressa i glidlagret (som kallar sig IGUS GSI-5660-48), med dubbdockan.

Voila! Lagerhus med en ytfinhet som passar en gammal ångbogserbåt klara.

Flygande Lill-Erik

Planen var att jag skulle bygga dävertar för att hänga upp Lill-Erik på aktern innan vintern kom. Men på nåt sätt kom vintern innan jag hann med det. Märkligt.

Lill-Erik gnällde om att han var kall om skrovet när han satt fast i 2 cm is här om dan så jag fick pälsa på mig och bryta loss honom. Se körde jag till aktern och byggde en högst till- och bristfällig konstruktion för att lyfta upp honom lagom tills isen hade smält.

Nu fortsätter kampen mot klockan för att få till riktiga dävertar för så där vill jag inte lämna honom när vi ska bort över jul och inte finns på plats för att trösta honom om han skulle ramla ner.

Nåt sånt här är det tänkt att det ska se ut. Mer om dävertprojektet kommer förhoppningsvis snart!

Bastanta bollar

Stabila sfärer. Gigantiska gonader. Kolossala kulor. Stor-Eriks nymålade fribord förtjänade lite nya färgmatchade fantastiska fendrar. Inga billiga julkulor det här men det är han värd!

Och så här ser de ut på plats. Landgången har fått ett räcke och nu får den duga som den är till i vår nån gång när vi utvärderat funktionen och vädret är lite snällare mot svetsaren.

Landgången halvklar

Nu är landgången halvklar.

Först slöjdade jag en plattform av lite stål. 40x40x2 tror jag det är.

Plattformen kan hakas i och låses fast med två maskinfötter som skruvas mot skrovsidan.

Uppifrån däck ser det då ut så här.

Och sen fick jag till en ytterst provisorisk trappa/stege av det virke som fanns hemma.

Nästa steg blir att bygga en prototyptrappa i trä och sen utvärdera funktionen i skiftande vågor och väder innan en riktig byggs i stål.