På söndagsmorgonen när stormen Babet stökade runt för några veckor sen vaknade vi av att nåt dunkade mot förskeppet. Det var vår förtöjningsboj som hade gett upp hoppet och försökte fly till varmare breddgrader!
Men allt gick förvånansvärt bra. Efter att ha kastat över lite snören kors och tvärs mellan båtarna var vi säkrade nog för att inget skulle gå åt helvete.
Sen dess har en GRDMAN varit på plats och fiskat upp kättingen och satt fast bojen igen. Så när allt var på plats skulle jag efter några dagar justera förtöjningarna lite från bryggan och vad händer då? Jo, klantig som jag är har jag inte släppt efter på bojtamparna så båten glider ut och landgången trillar i spat. Då står man där på bryggan och kliar sig i mustaschen.
Hur ska jag nu komma ombord?
1: Simma till aktern och klättra upp.
X: Damma av mina highschoolkunskaper i stavhopp och dra en Duplantis upp på fördäck?
Då vi inte ville skruva igenom glasfibern på taket och riskera läckage så valde vi att limma fast skruvar istället. Jag hittade inget bra fästsystem som skulle passa för ett sånt montage så det blev till att tillverka lite egna fästdetaljer.
Den nya Bridgeporten (en metallslöjdsmaskin) fick jobba med att fräsa ut lite delar från aluminiumprofiler.
Sen ryckte John ut och hjälpte till med att montera. Här limmar han fast skruvar mot glasfibern för att fästa första raden. Vi slipade bort färgen med vinkelslip och limmade med snabbepoxi.
Första raden tog längst tid men när den var limmad och rakheten godkänd av ventilatortrollen så gick allt lite snabbare.
Efter att ha målat över basen på alla limskruvar efter något dygns härdtid så monterade jag de resterande panelerna. Och med kalla fingrar klättrade jag upp på skorstenen för att beundra frukterna av allt arbete.
Det var den enkla biten. Nu återstår kabeldragning och installation av massa magiska blå elboxar som ska skyffla elektronerna från taket in i våra hushållsapparater.
Jag tvättade taket med högtryckstvätt inför solpanelinstallationen och kom på att det nog kan vara en bra ide att smaska på lite färg också medan taket är åtkomligt.
Lelle på Stillströms var behjälpligt och ordnade med goda råd och snabb leverans av färg. Det blev den här gången en PU-färg som heter Tikkurila Temaclad SC 50 i kulören RAL 7035.
Det är ju lite knepigt väder att måla i så här års men igår fick vi på ett första lager i solskenet. Vi ska lägga på ett till lager och då kommer taket bestå av pärlspont, tre lager 300 g/m² glasmatta i polyester, tre lager Intergard 263 och två lager Temaclad SC 50. Det bör hålla i några årtionden.
Så då är det hög tid att fortsätta projektet. Panelerna måste ju upp på taket men innan det kan ske måste jag skaffa lite monteringsdetaljer. Och skaffa lite hjälp då det inte är helt enkelt att hantera panelerna själv.
När panelerna väl är på plats på taket måste de ju kopplas till någonting. ”Vanliga” växelriktare för solelsystem i t.ex. villor har ju ofta inbyggda solcellsregulatorer så att man kopplar in sina paneler rätt in i växelriktaren. Victrons system är mer modulärt uppbyggt och man har oftast externa solcellsregulatorer, även kallade MPPTs. Det blir ju lite mer installation och kanske dyrare men förhoppningsvis effektivare.
I vårt fall blir moduläriteten en fördel då vi kan optimera MPPT-regulatorerna för att försöka förbättra skuggningsproblemen lite. Så då måste vi bestämma vilka MPPT-regulatorer vi ska ha.
MPPT-regulatorerna vill ha en spänning från panelerna som är minst lika hög som batteriernas laddningsspänning. I vårt fall ska vi ha ett 48 V-system så då vill man ha minst typ 54 V. Men för att ha marginal gärna lite mer. Panelernas data syns i bilden nedan och vi kan se att vi behöver minst två paneler i serie för att komma upp över 54 V.
Om man kopplar flera paneler i serie och en av dem är helt skuggad så kan den gruppen inte leverera nån ström alls då den skuggade panelen blockar strömmen. Således är det bäst för oss att parallellkoppla flera strängar med endast två paneler i serie för att de paneler som är helt skuggade av skorstenen inte skall kunna dra med sig mer än en av sina kamrater ner i den mörka avgrunden.
Det bästa blir då att ha en MPPT-regulator till varje seriekopplat par med paneler. MPPT-regulatorerna är nämligen intelligentare än vad jag är och kan optimera spänningen beroende på massa faktorer för att kräma ut så mycket effekt som möjligt. Dessa faktorer skiljer sig ju då åt om några paneler t.ex. är partiellt skuggade medan andra inte är det. Dock blir det i så fall nio stycken separata MPPT-regulatorer (då vi har 18 paneler) vilket blir orimligt dyrt och jobbigt att koppla in. Så vi siktar på att koppla tre olika grupper med 2s3p (två i serie och tre parallellt).
Victrons MPPT-regulatorer heter SmartSolar MPPT XX/YY där XX är den maximala spänningen de kan hantera på ingången och YY är den maximala strömmen de kan hantera. Det är alltså dessa XX och YY vi söker. Tyvärr innebär höga värden på XX och YY även höga värden på $$ så om man inte är gjord av pengar är det bäst att räkna lite.
För att ytterligare komplicera allt så varierar en solpanels spänning och ström med temperatur och såklart solinstrålning. Så för att man ska slippa plocka fram matteböckerna har Victron varit så snälla att de har gjort ett fint verktyg för att dimensionera sin MPPT-regulator och det finns både som en webbaserad kalkylator och som ett kalkylblad.
Om man knappar in våra paneler i en 2s3p konfiguration ser man att vi ska ha tre stycken SmartSolar MPPT 150/60. Egentligen tycker verktyget att det räcker med SmartSolar MPPT 150/45 men då kommer den begränsa strömmen över hela temperaturregistret lite väl mycket för min smak.
I bilden ovan ser man spännings- och strömkurvorna för en 2s3p-grupp. Som synes håller sig spänningen över 54 V och under 150 V över hela registret. Strömmen kommer upp i regulatorns begränsning 60 A först när panelen håller typ -15 °C och vid det laget så orkar sig väl solfanskapet inte ens upp över horisonten så det spelar mindre boll.
Nä, nu måste jag sluta svamla och börja bygga istället om jag ska lyckas fånga några fotoner innan de går och lägger sig för vintern.
Badrummet är 98 % klart och då är det mer än hög tid att starta nästa projekt innan man riskerar att göra någonting helt klart. Vi får återkomma med bilder på badrummet inom kort när det är 99 % klart men nu över till nästa puck.
Planer på att ha solpaneler och kunna vara självförsörjande på el under sommaren har alltid funnits. När man till slut kommer ut på böljan den blå så måste man ju ha nåt sätt att tillverka elektroner till sitt hushåll och helst utan att ha ett elverk stånkandes. Och med senaste vinterns elpriser så blev ju dessa planer avdammade och inladdade i hjärncellens arbetsminne så nu är det hög tid att sätta igång att bygga.
Victron Energy gör ju de bästa grejjerna för marina elsystem så vårt system kommer baseras på deras produkter. De har mycket bra support och information att tillgå så om nån vill fördjupa sig kan jag rekommendera att gå in här och läsa: Victron Support. Framförallt det här dokumentet är vital läsning till alla som funderar på att dra ett elsnöre på ett flytetyg.
På ett övergripande plan kommer systemet se ut så här. Hjärtat är Victrons laddare/växelriktare Quattro II som kan ladda batterier från landström, solpaneler eller generator eller tillverka växelström från batteriernas DC-spänning.
Alla olika delar i systemet behöver ju dimensioneras korrekt och vi börjar med solpanelerna för att de är enklast. Stor-Erik har ju ett stort ganska platt tak på ca 50 kvadratmeter och då vi kommer behöva så mycket solenergi som möjligt på höst och vår så är det ju bara att strössla ut så många paneler som det går. För att bevara Stor-Eriks klassiska utseende läggs panelerna platt på taket för att de inte ska synas annat än uppifrån.
Efter att i cadden ha testat en stor mängd tillgängliga solpaneler blev det till sist uppenbart att de paneler som är ca 1750 x 1150 mm får bäst packningsgrad. Vi får plats med 18 st paneler enligt bilden ovan och då får man lite plats i mitten och kring skorstenen så att man kan ta sig fram på taket för att t.ex. borsta bort snö eller syssla med annat underhåll.
Till slut blev det så att vi beställde 18 st Trina Solar Vertex S+ TSM-NEG9R.28, 435 Wp vilket ger en totalt installerad effekt på 7,8 kWp. Datablad på panelerna finns här.
Anledningen till att vi valde just dessa paneler var att de fanns tillgängliga för snabb leverans, var hyfsat prisvärda, har högre spänning och att de har 1/3-skurna celler vilket är bättre när man har partiell skuggning av panelerna. Och just skuggning av panelerna är ju ett stort problem i vårt fall då skorstenen och ventilatorerna kommer skicka sina mäktiga skuggor på varje panel någon gång under solens vandring över himmelen.
Med halvskuggade paneler är det extra viktigt att tänkta över solpanelernas regulatorer men det sparar jag till nästa avsnitt i Stor-Eriks solenergiskola. Stay tuned!
Efter att ha klämt på de flesta takduschar på marknaden valde vi en INR Mist. Dock har vi ju begränsad takhöjd i vår lilla jolle så det blev till att modifiera infästningen av takduschsilen så att normalväxta kan komma in under strålen.
Original var ca 14 cm minsta möjliga avstånd från tak till duschsil.
Så jag tog en bit av S/Y Sparris gamla propelleraxel och svarvade lite.
Sen satte jag upp biten i rundmatningsbordet och fräste en liten ficka.
Och efter lite avgradning och polering såg delen ut så här och kunde epoxilimmas ihop med silens monteringsgänga.
Et voila! Nu vann vi ca 10 cm i höjd.
Och så här ser det ut på plats. Nu kan en normallång svensk man med blonderad nittitalsspikfrilla stå raklång i duschen. Vertikalt överbegåvade personer är hänvisade till att sitta i badkaret eller duscha med gamnacke.
Efter lite sommaruppehåll är de nu dags att ta tag i det sista i badrummet.
På badkarssidan har det hänt en del. Dusch- och badkarsblandare samt handdukstork är monterade och badkaret är på sin plats.
På andra sidan är det lite mer pyssel. Vi håller på att montera ett handfat i en skänk i nån slags gustaviansk stil och denna behöver förstärkas och fördjupas för att handfatet ska få plats.
Ungefär såhär ska det se ut när det blir klart. Skänken ska byggas klart, målas och skruvas fast på väggen. En skiva av kompaktlaminat ska snidas till som topp till skänken och som hylla till bröstningen.
Badrumsbygget fortskrider i saktare gemak än vad man kan önska. Men när det är klimatkrissommarväder så kan man ju passa på att fixa lite utomhus.
Vi har tills nyligen lyft upp Lill-Erik i dävertarna med spännband som sling under skrovet. Men det var ganska krångligt att få dem på plats varje gång man skulle hissa upp båten.
Jag satte lastsurrningsöglor så man kan lyfta med krokar istället. Öglorna ska klara 1,5 ton styck så de ska nog hålla. Frågan är om Busterns skrov håller ihop när man lyfter den i relingen…
Först skrapade och slipade jag bort all gammal folie och färg där öglorna skulle sitta.
Sen satte jag en M8-nitmutter i mitten, epoxylimmade öglan och drog dit tre popnitar.
Och sen är det lätt att bara kroka i när man ska upp! Spännbanden ska bytas mot något mer lämpligt vid tillfälle. Här kan man oxå se att dävertarna och deras fästpunkter har fått lite välbehövlig färg vilket snyggar upp allt rejält.
Ett lager grön färg har hamnat på väggar och tak i badrummet. Sen köpte vi ett vinylgolv som låtsas vara ett ekgolv (Forbo Allura Click Honey Elegant Oak) men Anna hade gått på spriten tidigt och det i kombination med bristfälliga instruktioner gjorde att hon råkade limma upp det på väggen istället.
Sen åkte det upp en rund spegel.
Och i taket åkte en Nordlux Oja 60 upp. Varmvitt och tre olika steg på ljusintensiteten ger ett mysigt sken!
Nu har MålarPierre lagt lite tid på att få det målade tätskiktet på plats. Han kör med Caparol AQUA våtrumssystem. Efter några halvdagars jobb är alla ytor vävade och bredspacklade så snart är det dags för färg.
Tanken är att golvet och bröstningen i badrummet skall ha klinkers och övriga ytor ska ha ett målat tätskikt. Enligt konstens alla regler sätter man då tätskiktet för keramiken först, låter det gå ut 5 cm utanför den ytan som ska kaklas och låter sen det målade tätskiktet överlappa.
Nu har Essinge Platt varit här och satt tätskikt på de delar som skall ha klinkers. Snyggt!
Pierre tipsade om en plattsättare och som tur var så hade de tid direkt!
Robin på Essinge Platt & Bygg AB kom i ilfart och kollade och sen satte en av hans flinka gossar igång att flytspackla inom några dagar.
Först lite primer.
Sen på med armeringsnät som häftades fast.
Sen var det bara att hälla ut geggamojjan och börja fösa.
Golvet lutar rejält från för till akter och skulle efter flytspackling även luta mot båtens mitt. För att göra det lite enklare för Max att få spacklet dit han ville så trimmade jag båten någon grad åt SB. Då kunde han spackla i våg tvärs båten och när jag sen trimmar tillbaks skutan så bör det bli rätt lutning på färdigt golv. Om jag har tänkt rätt…
Storfräsen RP2300FCXJ lever det mesta av sitt innehållslösa liv på en hylla då lillebrorsan RT0700C är mycket smidigare och duger till det mesta. Men nu fick storfräsarn rastas då hen passar perfekt när det ska tillverkas lite större mängder sågspån.
Så här ser det ut efter nån timmes fräsande. Spåren är ca 19 mm breda och 16 mm djupa och ligger jämt fördelade på hela ytan som inte ska upptas av WC, handfat och badkar.
Värmefördelningsplåtar är skruvade och limmade mot spånet och rören (LX PE-X Universalrör 16) lagda på sin plats.
Nu återstår bara att lägga igen hålet där rören kommer in och bygga upp en lite högre tröskel och sen är det klart för flytspackling.
Nu när gipset är uppe är det mesta av superspecialbyggandet klart i badrummet. Resten är lite lättare att leja ut och som tur var för oss var MålarPierre ledig och kunde sätta igång direkt.
Här har han spacklat alla skarvar och gjort det klart för att sätta tätskikt för keramik på de delar som skall ha det.
Nu får Pierre vila lite medan jag lägger vatten- och elburen golvvärme och drar rör till dusch och badkar.
Efter att ha trimmat ner utsticket runt ventilnischerna och pysslat ihop en övergång mellan tak och skrovsida var det idag äntligen dags att få upp de sista gipsskivorna.
Jag har satt plåtvinklar i hörnen för att styva upp allt lite extra och ge tätskiktet så goda förutsättningar som möjligt att leva upp till sin fulla hermetiska potential.
Då skrovsidan är lätt dubbelkrökt fuktade vi skivorna innan de drogs dit med plywoodribbor. En halvliter vatten per kvadratmeter på sidan som är mot böjradiens centrum och vänta en halvtimme var gipstillverkarnas rekommendationer och det verkar funka kanon.
Jag har glömt skriva här på ett tag men det har faktiskt hänt lite grejjer som är värda att visa upp.
Väggen mot skrovet har fått limmad spont hela vägen upp och rummet har städats av en utmärkt lokalvårdare.
Elsnören har dragits i den främre väggen och taket. Belysning kring spegel och i tak, uttag i kommoden, uttag till kvarntoaletten och en elektrisk handdukstork.
Vi ska ha lampor av sminkspegelvariant i en ring runt en cirkulär spegel. Elslangar drogs och fästes på baksidan av plyfan för detta.
Sen drogs det mesta av elen under bröstningen tillsammans med VA-installationen.
Sen var det bara att skruvlimma tillbaks plyfan (ingen återvändo nu) och påbörja gipsningen!
Nästan alla plana ytor är nu gipsade och nästa steg blir att kröka lite gips mot skrovsidan. Dock är det första februari och det verkar som att vabruari kom tidigt i år så vi får se när det hinns med…
Nu är nischerna till ventilerna i badrummet klara och monterade.
Först limmade jag ihop två lager böjplywood kring en plugg.
Sen sågade jag ut ett bakstycke ur kompaktlaminat som jag fått donerat från Megrundet. Tack Jerry! I sovrummet körde vi marinplywood som bakstycke men då de här nischerna ska sitta i princip i duschen så ville vi ha något lite mer fukttåligt. Runt kanten på bakstycket är ett anhåll för nischens sidor skruvlimmat med epoxi.
Plywooden epoxilimmades och skruvades mot bakstyckena och sen penslades allt trä med epoxi.
Och så här ser de ut monterade på plats. De har även fått varsin fönsterbräda av kompaktlaminat
Det som återstår på ytterväggen är lite isolering och lite råspontpussel och sen är rummet i pricip klart för gips.
