Jag hoppade in i en tank och dammsög och började provslipa lite. Det var rymligare än jag hade trott där inne och det dammade inte fullt så mycket som jag hade trott. Man kunde köra i typ en halvtimme innan det var så dammigt att man inte såg.
Så här är det att bo i tanken:
Nu är taket renslipat från rost och grundmålning är påbörjad.
Efter att alla slipade ytor är grundade ska hela maskinrummet blåsas av med hetvattentvätten och sen blir det fram med färgsprutan för att måla allt. Innan dess ska vi dock hoppa in i tankarna och slipa dem rena från rost. Det lär damma en del så det är bra att få det gjort innan man tvättar…
Jag gjorde ett blocketfynd ute i Djursholm igår:
Alltså inte stålskrotet utan konvektorerna som står mot väggen. Tre st AGA Thermopanel enkelradiga med en konvektorplåt. Två av dem är 50×190 och en är 60×190. Sen är det ett kamflänselement på 3 meter.
Radiatorerna är gamla och kanske inte exakt samma som de Thermopanel som säljs idag. Dock är de ju mycket lika och de är även lika de paneler som säljs av Lenhovda radiatorfabrik. Baserat på effektberäkning funnet på Thermopanels hemsida samt Lenhovda radiatorfabriks hemsida så borde radiatorerna på 50×190 ge mellan 730 och 840 W vid 55/45 graders temp. Sätter man då dessa två uppe i styrhytten så blir det ca 1500 W vilket ju ger en god marginal mot de beräknade 950 W som krävs för att hålla +20 grader inne vid -20 grader ute (se tidigare inlägg om värme).
Kamflänsradiatorn vet jag inte var den ska sitta än, men det var ett bra pris på den och formatet är ganska bra. Mellan tummen och pekfingret så gissar jag att den borde ge ca 1000 W vid 55/45 grader framledning.
Nu är vi tillbaks till favoritsysselsättningen att slipa rost. Vi kör av taket och väggarna i maskinrummet så att vi kan isolera det och börja montera alla installationer på rätt ställe.
Kopp- och axialborste är vapnet. Koppborsten i denna sats från Biltema är den bästa jag har hittat. Styva borst och lagom storlek så man kommer åt ordentligt. Tyvärr har jag inte hittat den löst vilker gjort att jag köpt typ 15 set och således har jag jävligt många vanliga stålborstar över…
Noah var på båten igår och vi satte igång serieproduktion av fönstersmygar. Allt är såklart snett så man måste tyvärr tillpassa varje sarg, men man kan i alla fall ta fram en metod som funkar ganska smidigt.
De rosa väggarna är brandklassad MDF. Nu sticker de ut från väggen men sen när panelen är på plats ska de kapas i nivå med den.
Anna kom förbi efter jobbet och så började kvällspasset. Vi sågade till några takvalv och skruvade fast dem på en böj så att de får rätt form.
Sen får man slipa och spackla igen skruvhålen.
Felix och Hugo hälsade på idag och inspekterade bygget. Hugo godkände spottarna i styrhytten och låter meddela att de ser ut som rymdskepp.
Ja, vad tror ni det blev? Efter några timmars funderande och experimenterande så har jag nu fått till en mall för hur nischerna ska byggas. Jag har byggt mallar och jiggar så förhoppningsvis ska det bli en barnlek att få till nischerna när man väl har kommit igång med serieproduktion. 16 fönster är det.
Det blir faktiskt en väldigt stor skillnad i känslan på ljusinflödet och öppenheten med vinklade nischer.
Noah är även här idag och hjälper till lite. Taket i styrhytten har fått sig en första omgång av brandskyddsfärg (Novatherm 2FR).
Hur ska man göra fönsternischerna i däckshuset?
I skissen nedan ser man två olika varianter. Till vänster är nischerna rakt ut från däckshusets sida och till höger är de skurna i en vinkel. Fördelen med de till höger är ju att man inte blockerar lika mycket av utsikten och ljusinsläppet. Nackdelen är att det är stökigare att tillverka eftersom det blir knepiga vinklar där det kurvade taket möter de raka väggarna. Men om man tillverkar en prototyp borde man kunna använda den som mall för att tillverka de andra.
Vad tycker ni? Svårt och snyggt eller lätt och lite sämre? Jag tror jag röstar för det svåra alternativet…
Jag tog och tömde kameran och smällde ihop en liten film på när jag å Vincent meckar upp reglarna under styrhytten. Ganska långtråkig film egentligen.
Nu måste jag se till att bygga en avgaspipa så att jag kan sätta igång motorn på allvar. Det återstår dock några frågetecken kring material, dimension och utformande.
Senaste skissen på röret ser ut så här:
Här är det ett 170 mm-rör som är inritat. I kröken ska det vara en dränerbar kondensfälla för att vatten inte ska rinna ner i motorn. Denna kan man ju utforma som ett T (mindre svetsande och billigare delar) eller som ett S (mer svetsande och dyra krökar). S:et känns spontant bättre, men är det så stor skillnad?
När det gäller materialet så har jag hört många olika åsikter. Allt från att vanligt stål går bra till pipan till att det måste vara rostfritt syrafast. Eller Cortenstål. En variant är att göra kröken syrafast men resten i nåt billigare material. Åsikter?
Sen är det såklart dimensionen. Utblåset från ljuddämparen är 170 mm (7″) och vissa säger att man inte bör gå ner i dimension. Andra tror att 150 mm räcker. Det är ca 1,5 meter horisontellt rör först, en böj och sen 8 meter pipa. Nån som har åsikter?
Ändring: Jag hittade en bra PDF från CAT: Exhaust Systems
Kejll på PON-CAT var vänlig att ge mig en del av motorns manual där det bland annat finns en del info om elsystemet. Jag har inte hunnit läsa den än men den ser ut att innehålla en del matnyttigt. Här är den om någon är nyfiken:
Johan Hanson från http://hansonmarin.se/ kom förbi idag och hade med sig två batterier så vi kunde provstarta motorn. Vi körde med startkablar istället för riktiga pressade kabelskor vilket inte var helt optimalt men det funkade ju.
Av nån anledning så funkade varken glödningen eller starten från motorns vred. Däremot gick det att kicka igång startmotorn från instrumentpanelen men där finns ingen knapp för glödningen.
En sak som var lite märklig var att blocket verkar vara plusjordat. Är det alltid det på CAT-motorer?
Först lossade vi muttrarna till bränsleledningarna uppe vid spridarna för att lufta systemet:
Sen tajtade vi åt muttrarna och gjorde ett till försök.
Men eftersom vi inte kunde glöda så var det lite svårt att få liv i spisen. Så vi skruvade bort en luftledning från laddluftkylaren så att vi kunde spruta in startgas och på så sätt få igång den.
Så här såg det ut då:
Efter det försöket så kunde jag inte filma mer eftersom vi behövde alla fyra händer. Jag sprutade in startgas och tryckte på startknappen medan Johan skötte gasreglaget och stoppvredet. Vi körde betydligt längre och det kändes som att den tände på diesel också, men just då lossnade min taikonlösning till avgasslang och motorrummet rökfylldes. Det hade man ju kunnat räkna ut att den inte skulle hålla, men det var ett bra första försök i alla fall.
Nu blir det till att beställa rör och fixa till ett riktigt avgasrör sen kan vi köra ett nytt startförsök. Vi måste också undersöka elsystemet närmare och se efter varför det inte går att glöda. Misstänkta är två relän som sitter på motorn.
Idag kändes inte som en produktiv dag men jag fick i alla fall till kanterna på formarna samt radier överallt så att det går att plasta.
Sen har jag räknat lite löst på åtgång av plast och glas. Antagligen blir det ca 50 kg 450 g-matta och ca 80 kg isopolyester om man gör tankarna 5 mm tjocka. Således kommer varje tank väga kring 75 kg när det har tillkommit lite invändig färg, skruvar, anslutningar etc.
Jag har börjat bygga formar för vattentankarna i fören. Planen är att klä formarna invändigt med presenning för att plasten inte ska fästa och ta bort formen när tanken är klar. Det som återstår är att snygga till formarna lite och runda av alla kanter. Sen måste vi nog vänta på lite varmare väder innan vi plastar…
