Vincent var på plats igår och hjälpte till på båten. Han tog och svetsade ihop alla hål i skottet mellan förpiken och mittensalongen så att den blev vattentät(are).
Vi satte även upp 14 st LED-lampor i styrhytten för att se om belysningen räcker. Enligt mönstret vi testade så blir det 26 lampor totalt i styrhytten och det verkar räcka bra som allmänbelysning. Så nu är det dags att dra lite slang och sätta upp lamporna så att innertaket kan skruvas på plats.
Jag beställde ett gäng LED-lampor från Kina som prov. Jag gav typ 150 dollar för 40 st som skulle vara 3 W varmvita. Värt ett försök trots osäkerheten kring kvaliten med tanke på att motsvarande lampor i Sverige går på ca 12 papp eller nåt liknande.
Lamporna visade sig dra ca 140 mA vid 10,4 V så det blir ca 1,5 W istället för utlovade tre. Inuti lampan sitter tre lysdioder utan kringkomponenter på ett litet PCB som sitter mot en kylfläns. På bilden lyser jag på en vit masonitskiva på ca 50 cm avstånd med både LED-lampan och en 20 W halogenlampa. Det är ju såklart knepigt med färgåtergivningen men i verkligheten upplevs skenet som något kallare än halogen, men inte speciellt blått.
Jag la in en lampa i kartongen den kom i och lät den vara påslagen i ca 15 minuter. Efter det var kylflänsen knappt ljummen så det verkar inte vara något större problem med värmeutvecklingen.
Återstår att koppla upp ett gäng på 15-20 st och göra ett fullskaletest i styrhytten…
Sent om sider har jag nu fått ultraljudsprotokollet från Mälarvarvet:
Eftersom Stor-Erik är över 100 brutto är det många föreskrifter som man behöver följa. En är SJFS 1970:13 ”Sjöfartsverkets kungörelse om brandskydd på fartyg”. Den säger att man måste ha brandklass A 60 bland annat till maskinrum, byssa och styrhytt (tack Micke för att du påtalade detta). Det betyder att det kan brinna på ena sidan utan att det blir mer än X grader på andra sidan efter en timme.
För att uppnå A 60 kan man använda sig att t.ex. Parocs eller Rockwools produkter och typkonstruktioner. Hur dessa ser ut kan man se på nedanstående länkar:
Ett problem jag har är att balkarna som håller upp styrhytten är oproportionerligt grova. Det gör att man inte kan bygga så mycket på dem innan man börjar inkräkta på takhöjden. Planen är dock att dra allt kablage och hydraulik mellan styrplatsen och maskinrummet i dessa balkar och det kanske ställer till det med brandklassningen. I nuläget funderar jag på att göra ett urtag i balkarna i centrum av styrhytten och dra kablaget i det enligt bilden nedan.
(Det kanske är lite svårt att se, men det här är styhytten sett snett nerifrån/framifrån.)
Undersidan av plåten är isolerad med Paroc Marine Fire Slab 100 40 mm tjock och balkarna med samma fast 25 mm. På den främre (högra) balken i bild har jag visat hur jag tänkte isolera snittet i urtaget med 25 mm Fire Slab. Jag har mailat Paroc och frågat om de anser att konstruktionen är godkänd, så nu är det väl bara att vänta på svar från dem…
Det var länge sen jag sysslade med ritningar, men idag har jag suttit hela dagen och ritat. Jag måste göra en ”anmälan om ombyggnation” till transportstyrelsen eftersom de måste besiktiga båten och se till att den följer alla föreskrifter etc. Då måste jag ha lite bättre ritnginar att presentera och idag kom jag en bit på vägen:
Det här blir ett långt inlägg, så håll i er.
Nu när jag visat lite bilder på isoleringen av överbyggnaden så tänkte jag förklara hur jag har tänkt också. Det finns ett talesätt att det finns lika många teorier om hur man ska isolera en stålbåt som det finns stålbåtsägare, och det verkar stämma ganska bra.
Det grundläggande problemet är att man ytterst har ett tätt, kallt stålskrov. När fuktig luft tränger in i isoleringen så kan den kondensera på insidan av plåten och skapa fuktproblem. Detta måste man undvika på något sätt…
En metod är att spruta insidan med ett tätt PU-skum. På så sätt kan den varma fuktiga luften inte tränga in genom isoleringen och den möter således aldrig den kalla ytan. Nackdelen med det är att det är dyrt, men i min mening framförallt att det sitter permanent när man väl har sprutat på det. Kommer man på att man måste ändra något så måste man skrapa bort all isolering för att komma åt att kapa/svetsa och gaserna som bildas om man svetsar för nära är inte så roliga.
Kör man inte med sprutat skum så ligger det närmast till hands att använda konventionell ullisolering. En grundregel är då att aldrig använda glasfiberisolering. Glasfibern är hygroskop och tar därmed upp vatten som en disktrasa och släpper inte ut den. Stenull är det som gäller då den är hydrofob och såklart lämpar sig mycket bättre. Dessutom har den mycket bra brandskyddande egenskaper.
Vissa förespråkar är att ha en tät film på insidan av (den konventionella) isoleringen, precis som man gör i vanliga hus. Teorin är då att den fuktiga luften inte kan tränga in och således aldrig möta den kalla plåten. Det här tror jag är en extremt dålig ide för som alla vet så finns det inga helt täta skikt och den fukt som väl läcker in kommer garanterat att kondensera.
Vissa hävdar att man måste ha en luftspalt mellan skrovet och isoleringen. Detta är ju inte alls dumt men för att det ska fungera måste man ju ventilera luftspalten. Det blir lätt stökigt att få till det i praktiken då man måste svetsa fast rör i toppen som går ut genom däcket för att släppa ut luften. Jag vill inte ens tänka på vad transportstyrelsen tycker om sådana arrangemang m.a.p. klassning och föreskrifter. Sen måste man ju få in luften i nederkant av spalten och på en båt har man ju ingen annan möjlighet än att ventilera ut varm inomhusluft vilket ju inte är så energieffektivt (även om det är små mängder det handlar om). Man kan ju ha en icke ventilerad spalt men den gör ju begränsad nytta och jag vet inte om det är värt den extra mödan det är att få till den. Och hur funkar det med luftspalten i taket?
Andra tycker att det går utmärkt att ha isoleringen dikt mot skrovet. I så fall ska man se till att isoleringen ligger så tätt som det går så man har så få luftfickor mot skrovet som möjligt.
Oavsett vilken metod man väljer så är det såklart viktigt att man ser till att det är fullgod ventilation i båten.
Vi har valt den senaste metoden men med ett litet tillägg. Det känns mest praktiskt genomförbart att lägga isoleringen dikt mot skrovet och så länge det funkar så ska man ju använda den enklaste vägen. För att skydda extra mot kondensering har vi dock innan isoleringen monteras målat alla ytor med en kondensskyddande färg.
Vi har valt GrafoTherm från Kefa. Deras Svenska hemsida hittar du på http://www.kefa.se/. Dock har Kefas olika nationella hemsidor olika mycket innehåll och info. Jag rekomenderar ett besök på deras Amerikanska sida på http://kefacoat.com/ och den Engelska på http://www.kefa-international.com/en/home.html.
Färgen är en högviskös vattenbaserad färg som läggs på i ett skikt om ca 1 mm vått och när det torkar blir det ca 0,5 mm. Värmegenomgångstalet är ungefär samma som kork så själva färgen ger ju en viss isolerande effekt. Färgen är dock diffusionsöppen så det gäller att man har ett ordentligt färgskikt under och inte bar plåt. Färgen kan absorbera fukten i luften utan att den fälls ut som vatten och under torrare perioder andas fukten ut igen. Den kan absorbera ungefär 0,5 liter vatten per kvadratmeter innan någon kondens fälls ut.
Man ska helst använda en högtrycksspruta när man applicerar färgen. Vi målade först styrhytten med pensel och roller eftersom vi villa börja isolera där och däckshuset var inte klar för att målas. Det var väldigt tidsödande att måla runt alla spant etc, och vi fick gå över minst tre gånger för att få på tillräckligt med färg. När det var dags för däckshuset hyrde vi en spruta. Det gick på ca två timmar att måla allting och ytan är totalt ca 100 m^2. Då man inte är så erfaren så var det svårt att veta hur tjockt lager man la på så vi gick över alla ytor flera gånger tills vi hade gjort av med så mycket färg som vi skulle.
Såklart körde vi med stenull och vi tog Paroc eXtra plus. I styrhytten är det (tyvärr) bara 70 mm i taket, 70 mm i väggens övre del kring fönstrena och 120 mm i väggens undre del. I däckshuset fanns det plats för 120 mm i taket och 215 mm i väggarna. På väggarna har vi lagt först 145 mm i en riktning och sen 70 mm utanpå det i andra riktningen. På så sätt undviker vi helt spalter i isoleringen och köldbryggor från reglarna.
Så nu är det bara att hålla tummarna för att mina teorier stämmer och att vi inte får några kondensproblem. Vi får återkomma om ett antal år och meddela hur det har gått…
en av Parocs husmöss verkar ha kilat vidare:
