… löser husets värmebrist!
Idag var det äntligen dags. Dagen med stort D. Dagen Stor-Erik har väntat på sedan förra sommaren då takfönstret åkte på plats. Dagen då tätningslister monterades i takfönstren så att Stor-Erik blev hermetiskt tillsluten!
Fina detaljer för de som får ståfräs av sådan info: Kuntze artikelnummer 503-1510. Cellband Special 15 x 10 mm. Självhäftande EPDM med slutna celler.
Hela utrymmet under däckshuset (akter om förpiken, för om maskinrummet) är i dagsläget kombinerad verkstad och skrotupplag. Tanken är ju att bygga tvättstuga, badrum och två hytter i det utrymmet och om det ska bli klart innan pensionen är det dags att sätta igång.
Steg ett är att försöka tömma utrymmet så att vi kan isolera golvet och därefter börja bygga rummen. Samlargenen är svår att tygla och det finns ju såklart även en stor del verktyg som behöver sparas så vi behöver mer lagringsutrymme.
Maskinrummet är långt ifrån färdigt men det finns en del utrymme längs skrovsidorna där man kan skapa förvaring utan att inkräkta på golvytan. Jag ville ha hyllor helt i stål för att inte introducera några brännbara material i maskinrummet i onödan.
Vi köpte i våras lagerhyllor från http://www.reposator.se/ och jag måste ge ett stort tack till dem för hur smidiga de är att handla av. Vi skickade bara ett mail med vad vi ville ha och så körde dom ut grejjerna inom en dag!
Som vanligt går det inte bara att montera saker i en båt utan man måste modifiera och bygga om allt så det passar alla sneda linjer. Nu är det i alla fall att vi strösslat med ankarskenor i hela maskinrummet så man kan skruva fast saker var man vill!
Detta var i januari men sen var det nån som käkade en flygande mus och allt blev satt på paus igen. Men nu är vi på gång igen så snart hoppas vi kunna flytta problemen till maskinrummet där man slipper se dem lika ofta.
Vattensystemet funkar som det ska och vi behöver fylla på våra tankar på 3,2 kubik ca var 14:e dag. Dock händer det varje sommar när det börjar bli lite varmare att vattnet börjar smaka lite alger men det försvinner sen till hösten.
Sist vi rengjorde tankarna var 2015(!) och det kan man läsa om här https://stor-erik.com/?p=2963 och här https://stor-erik.com/?p=2971. Det funkade väl bra men vattnet smakade lemonad i några veckor.
Nu var det alltså dags att desinficera tankarna igen. Den här gången använde jag produkten FreeBact från https://www.xinix.se/ som levereras i två komponenter vilka bildar klordioxid när man blandar ihop dem.
75 + 75 ml (en halv laddning FreeBact Large) ger 6 g ClO2 vilket utspätt med 3200 liter vatten ger en koncentration på ca 0,9 ppm.
Jag hällde ner lösningen i en hink vatten som jag sen öste ner i tankarna via en tratt. Därefter toppfyllde jag tankarna med färskvatten.
Efter vattenpumpen sitter först ett partikelfilter på 50 mikron och sen ett kolfilter. Partikelfiltret fick sig en rengöring och sen monterade jag tillbaks filtren i omvänd ordning. Detta för att jag läst att kolfilter kan släppa ifrån sig en del partiklar och att man därför ska genomspola dem ordentligt innan man tar dem i bruk. Genom att först sätta kolfiltret innan partikelfiltret och skifta plats på dem efter en dag hoppas jag kunna fånga upp allt löst kol så det slipper hamna i diskmaskiner, tvättmaskiner och annat.
Efter några dagar på vift var det dags för Stor-Erik att åka hem till Långholmen igen. Med på turen var farsan som hade kameran i högsta hugg och har klippt ihop en liten film. Tackar!
Återigen var det dags för filminspelning så Stor-Erik fick lite vattenflöde under kölen.
Triron står återigen för motorkraften.
Slussningen gick som på räls. När vi reste masten på Stor-Erik dimensionerade vi höjden för fri passage under broarna så ingen broöppning behövs.
På plats ute i skääärgården.
Jag började förra vintern med ett styr- och övervakningssystem till Stor-Eriks värmesystem men det blev aldrig klart nog att tas i bruk innan sommarsolen kom fram. Nu med den nya värmepumpen installerad var det hög tid att få till lite mätdata.
En Controllino (”Arduino-PLC”) loggar datan från massa DS18B20-givare, skickar dem via HTTP till ett PHP-script som i sin tur skickar vidare datan till ett Google-Script som trycker in datan i ett Google Sheet. Kalkylbladet genererar sen lite färgglada grafer som visar aktuell status.
Grafen nedan visar status för senaste dygnet och uppdateras kontinuerligt. Uppe i huvudmenyn finns numera en länk till en ny sida som visar diverse olika grafer för den intresserade kaminmannen.
Jag fick i våras tag på en bättre begagnad värmepump till rätt pris á 5000 riksdaler. En kinesmaskin som heter SDBW-60 och är på 6 kW får duga för några års test i alla fall. Valet av denna var främst för att den efter lite modifikation gick att få ner genom luckan till maskinrummet.
Här ser man inkoppling på baksidan med kulventilsfilter på ingångarna till värmeväxlarna och anslutningsslang till tubvärmeväxlaren till vänster som växlar värmen från sjövatten till köldbärarkretsen.
Så här ser det ut när det är tillfälligt monterat. Sjövatten in via ventilen med gul ratt till vänster. Poolpumpen med filter under gråvattentanken skickar sjövattnet till tubvärmeväxlaren till höger.
Just nu tuffar maskinen på med 37 grader in från radiatorreturen och ca 43 grader ut till acktankarna.
Nu ska jag koppla på lite mätprober här och var för att övervaka och logga temperaturen på alla olika flöden. Det gäller att hålla koll så att inte värmeväxlaren fryser till is när det blir lite kallare i vattnet…
FTX-agreggatet har surrat på i några år. Det har låtit en hel del i sovrummet där tilluften kommer in och i däckshuset där frånluften tas. Jag kom på för nåt år sen att jag ju missade att man ska ha ljuddämpare i sitt ventilationssystem.
Så två flexibla dämpare införskaffades och har fått ligga och gotta till sig lite i en låda i något halvår för att mogna ordentligt innan installation.
Nu är de monterade enligt bild och skillnaden är enorm! Även om jag nu skruvat upp aggregatet från typ 60% till 100% så är det helt knäpptyst i sovrummet och endast suset från frånluftsdonet är hörbart i däckshuset.
Fyra solar!
Vad gör man när det är någon plusgrad och småregnar? Hoppar upp på taket med Vincent såklart och högtryckstvättar. Detta för att ventilatorerna äntligen ska få komma till sin slutgiltiga vila brevid skorstenen. Och för att taket har inte tvättats sen det målades 2012..
Tvätta tvätta.
Här står trattarna löst ungefär på den plats de ska sitta. Nu är de limmade mot taket med Tec7 och när limmet har härdat ska de få ett stag in mot skorstenen också så att de står emot den värsta höststorm.
Stor-Eriks värmesystem har så länge det funnits varit ett sammelsurium av temporära kopplingar och skarvsladdar. Detta främst för att det blev bråttom att få igång det innan inflytt och även för att det faktiskt funkar så pass bra att det aldrig har avsatts tid att bygga om det ordentligt.
Genom åren har vi aldrig helt lyckats bli av med luften i systemet. Problemet blir som störst när det blir så mycket luft i kaminen (som sitter högst upp i systemet) att den går i kokning. Säkerhetsventilen löser ut och Mälarvarvet täcks i ångbaserad Lützendimma. Som tur är har alltid kapten varit hemma när det hänt så att han har kunnat springa i panik upp och ner för lejdare, vrida på kranar, återfylla systemet med vatten, koppla in pumpar via skarvsladdar och på så sätt få ett HIIT-pass registrerat för extra lajks på Instagram.
En misstänkt bov i dramat är den automatiska avluftaren som satt i en högpunkt på kaminens tillopp. Tydligen kan dessa släppa IN luft i systemet när trycket sjunker om man har otur. Dessutom satt den på tilloppet fast den enligt installationsanvisningen ska sitta på returen.
Nu sitter dessa två luftklockor på plats bakom kaminen istället. Den vänstra sitter på kaminens retur och på avsticket till vänster sitter i nuläget en säkerhetsventil (1,5 Bar). Längst upp sitter en ventil innan den automatiska avluftaren så att man kan fimpa den när den gjort sitt jobb och fått ut luften ur systemet.
Den högra sitter på tilloppet och har en ventil i toppen för manuell avluftning.
Allt är monterat, systemet återfyllt och luftat i toppen och en brasa brinner i kaminen. En timme in i eldningen så har inte ett ända gurgel hörts och jag hoppas att det förblir så. Peppar peppar.
Nu börjar det bli kallt så det var dags att få innerglasen på takfönstret på plats.
Det är inte så lätt att se på bilden men på insidan av fönstret sitter det 4 mm energiglas som kläms fast med eklister.
Och så här vackert blev det på plats! Till våren ska däcket målas också.
Och så här ser utsikten ut nere ifrån sängen.
Jag snackade tidigare om att använda polykarbonatglas till det främre takfönstret men det blev riktigt härdat glas istället. Stockholms Glasmästeri på Rörstrandsgatan lyckades skaka fram doror till helt ok pris!
Rutorna i 6 mm härdat glas fästes mot fönstret med svart butylsnöre och sen fogades mellanrummet med svart Tec7.
Jag använder alltid finaste ankpaté för att släta ut mina mjukfogar för bästa resultat!
Kistorna utanför dörren på fördäck har fått två lager vit färg. Och dörrhållare!
Genom åren har dörrarna stått och fladdrat i vinden, haft stötdämpare av silvertejp och hållts uppe med diverse gummisnoddar och snören. Nu är det slut på det och det är den största förbättringen som har skett på länge på Stor-Erik.
Dörrhållarna är köpta på Toplicht efter tips från Mikael på Atle.
Jag fortsätter att pyssla utomhus så länge vädret tillåter. Ventilerna som sattes in för några år sen fick bara två lager epoxigrundfärg. Det kändes som att det var på tiden att fixa det så det var bara att hoppa i klätterselen.
I bilden nedan är det grundmålat med Simarine 40. Vi har haft problem med vidhäftning mellan färglagren framförallt mot gammal grundfärg så numera kör jag alltid häftgrund om det är mer än något år sedan grundfärgen målades.
Och så här ser det ut efter ett lager Sigmarine 49. Klar förbättring! Jag kanske nöjer mig med ett lager så länge då det snart är dags att ta och måla om hela skorven ändå.
Efter sommaruppehållet var det dags för Stor-Erik att åka på utflykt igen. Filmarna var inte klara så vi fick ligga på annan ort i en vecka till.
Sist vi var ute och åkte blev jag förskräckt av hur Stor-Erik såg ut utvändigt. Skitig och rostig har han blivit sen han fick ny färg 2012. Inte konstigt då vi aldrig har tvättat friborden och utsidan på överbyggnaden.
När vi låg förtöjda mot BB så passade jag på att tvätta av fören från bryggan. Ordentlig skillnad efter lite högtryckstvättande!
Resten av båten fick jag tvätta från en räddningsstege hängandes i religen. Det gick helt OK när jag satt i en klättersele som jag krokade fast i stegen.
Så här ser hela BB sida ut efter en omgång med tvätten. Nästa steg blir att måla kring ventilerna och måla över rostränder vid spygatterna för att snygga till skorven ytterligare.
Här är en försmak på hur det kommer att se ut med båda fönstrena på plats.
Efter ett samtal med en glasmästare verkar det inte riktigt gjörbart att använda 6 mm härdat glas som jag hade tänkt i det främre fönstret. Då alla glastårtbitar är unika skulle det kosta uppåt 2500 kr per bit bara arbete att skära ut dem.
Nuvarande tanke är att få innerglasen i 4 mm energiglas tillskurna av en glasmästare (kan göras för hand med glasskärare då det inte är härdat) och sen använda plastglas i ytterglaset. Ytterglaset vill man av krossatglasisängenärintesåtrevligttekniska skäl ha härdat eller på annat sätt ”okrossbart”.
Klar ytbelagd polykarbonat får det nog bli (Lexan, Makrolon etc). Då kan jag själv använda kopierstål i fräsen och enkelt kopiera de mallar jag tillverkat.
Takfönstrena till fördäck lackades förra sommaren. Sen blev det vinter och inte riktigt väder för att mecka utomhus så det projektet blev lagt på is. Men nu har fan lacken härdat ordentligt så det är dags att sätta igång igen!
Jag limmade i treglaskasetter i det stora fönstret för någon månad sen. Kasetterna tejpades mot botten med butylsnöre, sen bottningslist i PE och slutligen en tillslätad Tec-7-fog på ovansidan.
När det gäller det främre halvcirkulära fönstret så har jag inte beställt glasen än tyvärr. Men idag tillverkade jag i alla fall mallar som jag ska skicka till glasmästaren för att få några tårtbitsformade härdade bitar. Det här fönstret är nog det snedaste på hela fartyget. Cirklar möter konor som möter plana glas och allt måste va lagom snett för att passa på den svetsade ramen.
Jag lär ju inte hinna få några glas innan augusti tror jag så nu blir det nog paus igen. Men jag måste fan få dit fönstrena innan vintern så om det inte har dykt upp nån uppdatering när det lackar mot jul får ni ringa och klaga på mig.
Tut tut tut! Full back i maskin!
Med raska matroser och Bobo vid rodret kan man vara trygg på färden. Tyvärr är det inte Stor-Eriks maskin som står för framdriften utan det är Triton som sitter surrad i aktern.
Stor-Erik har fått äran att vara med på en filminspelning men scenografen var inte nöjd med Söder Mälarstrand i bakgrunden så vi fick flytta hemmet till annan ort.
Under färden blev alla ombord väääldigt sugna på att fixa maskininstallationen så att vi kan ut och åka. Det är dock en hel del kvar på den biten men vi får väl se framöver om vi kan lägga lite krut där.
Så här härligt är det att ligga i en lugn vik en vindstilla försommarkväll!
När toaletten byggdes för 3-4 år sen så hann jag inte med att tänka på ventilation. Jag visste att det behövdes, men det skjöts upp på framtiden av olika anledningar. Nu är framtiden kommen och sent omsider är det dags att ta tag i det.
Ett 100 mm-hål togs upp i övre hörnet av frontskottet.
Medelst titthålskirurgi kunde jag få upp en elslang bakom panelen så att jag slipper fula utanpåliggande kablar och en kanalfräkt kopplades in. Den går både på brytaren och luftfuktighet.
Nu återstår att ta fram suturen för att sy igen titthålet och sen lite kosmetisk kirurgi kring det hela.
För övrigt har det dykt upp ett mystiskt paket på fördäck. Glas! Mer om det senare. I den här takten blir väl senare oktober 2019 kanske.
Nu har det äntligen hänt något som är värt att visa upp här på Stor-Erik.
”Bombluckorna” till fönsterventilerna i förpiken har varit stängda sen de monterades eftersom jag inte har haft några krokar eller liknande i taket att hålla dem upp med. Dags att ändra på det.
Först fick jag damma av CNC-fräsen och karva lite mässing.
Sen modifierade jag ledstångshållare i mässing genom att sticka av dem och svarva ner diametern på hattmuttern.
Slutligen var det bara att kombinera delarna med en liten rundel i ek så hade jag finfina luckhållare!
Bara att montera i taket och njuta av solskenet. 