Fönsterramar

Jag skulle behöva tillverka fönsterramar till insidan av styrhytten i furu. Dessa ska se ut så här:

fönsterram

ram ritning

 

Tvärsnittet är alltså en L-form och det är såklart de rundade hörnen som stökar till det. Att fräsa ut de raka bitarna är ju inte så svårt men hörnbitarna behöver man svarva eller CNC-fräsa. De går ju såklart att göra manuellt också men 16 st är så pass många att det kanske är försvarbart att göra det automatiskt.

Antingen svarvar man en torus med L-tvärsnitt som man sen delar i fyra delar. Gör man så behöver jag således 8 st svarvade ringar. Eller så fräser man ut varje bit från baksidan och rundar de främre hörnen efteråt med t.ex. en handöverfräs. Då behöver jag såklart 32 st hörnbitar.

Fiberriktningen bör ju i båda fallen gå ”i medelriktningen” så att säga.

Är det någon som har en vettig träverkstad som kan åta sig att tillverka 16 st kompletta ramar eller 32 st hörn? Eller tips om lämplig eldskäl inom snickeri som kan göra det för en billig penning?

Plasmavaganza

Vincent var på plats och vi satte igång plasmaskäraren. Det tog en stund att skruva ihop den, skotta fram kompressorn ur snödrivorna och testa inställningarna men när vi väl hade fått igång maskineriet var det som att skära i smör. Helt klart värt sina tre tusenlappar och jag borde ha köpt den när vi köpte båten…

Dagens jobb var att klyva balkarna som är under styrhytten på längden. Dessa är onödigt köttiga och för att få plats med A60-brandisolering och kablage etc till motorrummet var det bäst att klyva balkarna. Sen spar man lite vikt långt upp även om det inte är jättemycket stål som ska bort. Men många bäckar…

Vi satte upp ett vinkeljärn som linjal längs balkarna:

Sen var det bara att skära med stöd mot kanten:

Och resultatet blev någorlunda rakt.

 

Plasmaskäraren funkade över förväntan. Det gick som tur var bra att skära genom den tjocka antikondensfärgen så vi slapp slipa rent först. Eftersom vi hade stängt in varje fack mellan två balkar med en OSB-skiva så samlade vi allt sprut och det mesta av röken där inne så det blev inte så värst smutsigt.

Tjuvtitt i styrhytten

Vi håller på att påbörja inredningsarbetet i styrhytten och så här ser det ut i CAD-modellen just nu. IronCAD är dock inte riktigt gjort för att rendera snygga inredningsbilder så det ser lite yxigt ut men man hajjar ju hur det är tänkt i alla fall.

Planen är att bygga in konvektorerna (radiatorerna) bakom paneler/elementskydd och ha en hylla ovanpå. Antagligen blir väggarna kring fönstrena släta ovh vitmålade medan det blir nån slags panel på nederdelen, kanske pärlspont. Golvet och resten av trädetaljerna så som ramarna kring fönstrena blir antagligen lackad furu då det blir snuskigt dyrt om man ska använda teak eller mahogny. I styrhytten skulle man iof kunna lyxa till det med finare träslag på de få trädetaljerna, men då skulle det inte harmonisera lika bra med golvet som av kostnadsskäl måste vara furu.

 

Tankar igen

Efter Jörgens tips nedan och lite mer funderande så har jag ritat en ny version av vattentanken.

Till att börja med har jag gjort två separata tankar istället. Det är nog lite smidigare att få de på plats. Jag har ändrat om lite blad anslutningarna. Längst upp sitter avluftningarna som går ihop till en stigare som ska vara i 35 mm kopparrör och mynna ut 60 cm över däck. Sen kommer påfyllningsrör som är 22 mm och med en ventil på varje så att man kan välja att fylla bara en av tankarna. Längst ner sitter utloppet som ska gå till pumpautomaten/hydroforen och även här är det 22 mm kopparrör.

Jag har lite funderingar på om man skulle beställa tankarna i rostfritt stål istället. Det är ju såklart dyrare men mindre arbete för mig och mindre underhåll. Vad är lämplig tjocklek i så fall? 2 eller 2,5 mm kanske. Eventuellt behöver man förstärkningar/skvalpskott inuti tanken för att staga upp de stora ytorna, men de skulle ju försvåra vid rengöring.

Eller så skulle man kunna göra den i glasfiber. Då kan man ju bygga pluggen på plats vilket gör att tanken garanterat passar sen plastar man kanske 4 mm tjockt i formen. Då får man nog göra en fläns runt om hela tanken och ha ett helt lock som skruvas på plats.

Tomten kom tidigt i år och kastade ner ett paket i skorstenen.

.

.

.

.

.

.

.

.

En plasmaskärare! Billigt kinesskrot, men förhoppningsvis funkar den ok. Jag borde bett tomten om en redan förra julen… Återkommer med resultat efter att jag har testat den.

Dimensionering av värmesystemet

Jag håller på att titta på värmesystemet så allt blir så rätt som möjligt från början. Dock är det mycket att tänka på så man får väl börja på nån slags övergripande systemnivå.

Till att börja med tänkte jag dimensionera radiatorerna/konvektorerna så att de kan avge tillräcklig effekt för att värma upp utrymmena. Sen har jag planer på hur värmen ska tillverkas men det tar vi senare…

Så här har jag tänkt placera radiatorerna/konvektorerna enligt första utkastet:

Skorven kommer att bli hyffsat isolerad. Om vi börjar uppifrån så har vi styrhytten på ca 15 m^2. Den har trippelglas i fönstrena, 70 mm stenull i taket och 120 mm stenull i väggarna. Däckshuset får 120 mm i taket och 215 mm i väggarna. Under däck blir det 120 mm i taket, 215 mm i väggarna och ca 70-120 mm i golvet. Under golvet finns diverse tankar etc och detta utrymme är tänkt att hålla ca 5 grader med hjälp av vattnets temperatur ( 1,5-2,5 m under ytan) och läckage uppifrån.

I styrhytten och däckshuset har jag tänkt ha konventionella radiatorer längs långsidorna under fönstrena. Dessa kommer vara inbyggda bakom ett elementskydd som antingen är av t.ex. rottingväg eller är heltäckt men med lufthål i topp och botten. Golvvärme är inte så lyckat eftersom plåtgolvet leder ut värmen i skrovet och takhöjden är låg som den är. I utrymmena under däck har jag inte helt bestämt hur det ska värmas; kanske med golvvärme, radiatorer eller fläktkonvektorer.

Det känns bäst att dimensionera alla radiatorer/golvvärmeslingor etc för ett lågtemperatursystem då jag eventuellt ska köra värmepump. Är radiatorerna dimensionerade för det så gör det ju inget om man eldar upp temperaturen högre med kaminen…

Planen är att inreda styrhytt och däckshus först så vi börjar med dem. Däckshuset på 15 m^2 har Sven ”KSL” Sjögren räknat ut att det behöver ca 950 W vid -20* utetemp och 20* innetemp. Det verkar rimligt m.t.p. uppgifter på nätet jag hittat som säger att ett dåligt isolerat hus behöver ca 60 W/m^2 (60*15 = 900). Här har jag tänkt sätta en 2 m lång konvektor på varje sida. En Purmo C11-6020 (enkelradig, en konvektorplåt, 60 cm hög och 2 m lång) ger vid DT 30 ca 1027 W. Kör jag två sådana så har jag totalt ca 2 kW. Det är ju ganska kraftigt överdimensionerat, men jag vill ju ha radiatorn längs hela fönsterraden och jag sparar inte många kronor på att gå ner till ett som är 45 cm högt.

Samma sak gäller i däcksbyggnaden. Här har jag inte räknat på värmebehovet, men kör man 60 W/m^2 så blir det ca 60*50 = 3000 W. Även här finns det ingen anledning att inte ha radiatorer längs hela fönsterraden och på ena sidan blir det 2 st radiatorer på 2 m och 1 st på 1,6 m medan andra sidan får 2 st på 2 m. Det blir då med Purmo C11 och DT 30 ca 1027*4+822 = 4930 W. Det blir inte riktigt lika överdimensionerat men är ändå 100 W/m^2.

Nu kommer det ju inte vara -20 ute hela tiden får man hoppas, men man måste ju i alla fall dimensionera radiatorerna så att de klarar att skicka ut all värme man stoppar in i acktanken.

Någon som har några tips eller invändningar på mina tankar kring radiatorerna?

Tankar om tankar

Nu när det är lite kallt ute passar jag på att rita lite hemma. Jag ritade just ett förslag till vattentanken som ska vara i förpiken och enligt cadden rymmer den 3,5 kubik..

Planen är att göra tanken tvådelad enligt bilden nedan. På så sätt kan man trimma båten om man får lite slagsida p.g.a. viktfördelning av prylar. Till vänster i bild är påfyllningsrör på 32 mm och till höger avluftning på 40 mm. Anslutningarna i mitten går via sugrör ner i botten på tanken och så kan man välja vilken sida man vill tömma. När man fyller tanken strömmar vattnet över från vänster till höger sida genom hålet i skiljeväggen. 

Från den här vinkeln kan man se sugrören ner till botten av tanken.

 

Så här sitter tanken monterad i förpiken. Som synes är urtaget i tankens akterkant till för att man skall kunna komma åt länspumpar som skall sitta där.

Ska man göra den i stål som man epoximålar invändigt? Eller plasta upp den med glasfiber? Nån som har synpunkter på utformning och dimensionering av rör etc?

Eldragning i vinterskrud

Jag har monterat pottor och dragit slang för spottarna i styrhyttens tak. Nu går det att sätta upp innertaket men jag måste nog vänta på lite behagligare temperatur. Man kanske kan tycka att det är bättre att lägga krut på tankar, ventilation, elsystem och maskineri istället för att börja med detaljer, men det är skönt att få nån del av båten någorlunda färdig så att man får en liten moralhöjning.

Som ni kanske har märkt så är det lite svalt ute just nu. När det är -15 ute får vår lilla värmepump kämpa för att hålla nollan inne i båten. Men det är fint ute i alla fall:

 

Test av lampor

Vincent var på plats igår och hjälpte till på båten. Han tog och svetsade ihop alla hål i skottet mellan förpiken och mittensalongen så att den blev vattentät(are).

Vi satte även upp 14 st LED-lampor i styrhytten för att se om belysningen räcker. Enligt mönstret vi testade så blir det 26 lampor totalt i styrhytten och det verkar räcka bra som allmänbelysning. Så nu är det dags att dra lite slang och sätta upp lamporna så att innertaket kan skruvas på plats.

 

LED-lampor

Jag beställde ett gäng LED-lampor från Kina som prov. Jag gav typ 150 dollar för 40 st som skulle vara 3 W varmvita. Värt ett försök trots osäkerheten kring kvaliten med tanke på att motsvarande lampor i Sverige går på ca 12 papp eller nåt liknande.

Lamporna visade sig dra ca 140 mA vid 10,4 V så det blir ca 1,5 W istället för utlovade tre. Inuti lampan sitter tre lysdioder utan kringkomponenter på ett litet PCB som sitter mot en kylfläns. På bilden lyser jag på en vit masonitskiva på ca 50 cm avstånd med både LED-lampan och en 20 W halogenlampa. Det är ju såklart knepigt med färgåtergivningen men i verkligheten upplevs skenet som något kallare än halogen, men inte speciellt blått.

Jag la in en lampa i kartongen den kom i och lät den vara påslagen i ca 15 minuter. Efter det var kylflänsen knappt ljummen så det verkar inte vara något större problem med värmeutvecklingen.

Återstår att koppla upp ett gäng på 15-20 st och göra ett fullskaletest i styrhytten…

 

 

 

Brandisolering

Eftersom Stor-Erik är över 100 brutto är det många föreskrifter som man behöver följa. En är SJFS 1970:13 ”Sjöfartsverkets kungörelse om brandskydd på fartyg”. Den säger att man måste ha brandklass A 60 bland annat till maskinrum, byssa och styrhytt (tack Micke för att du påtalade detta). Det betyder att det kan brinna på ena sidan utan att det blir mer än X grader på andra sidan efter en timme.

För att uppnå A 60 kan man använda sig att t.ex. Parocs eller Rockwools produkter och typkonstruktioner. Hur dessa ser ut kan man se på nedanstående länkar:

Rockwool typkonstruktioner

Paroc typkonstruktioner

Ett problem jag har är att balkarna som håller upp styrhytten är oproportionerligt grova. Det gör att man inte kan bygga så mycket på dem innan man börjar inkräkta på takhöjden. Planen är dock att dra allt kablage och hydraulik mellan styrplatsen och maskinrummet i dessa balkar och det kanske ställer till det med brandklassningen. I nuläget funderar jag på att göra ett urtag i balkarna i centrum av styrhytten och dra kablaget i det enligt bilden nedan.

(Det kanske är lite svårt att se, men det här är styhytten sett snett nerifrån/framifrån.)

Undersidan av plåten är isolerad med Paroc Marine Fire Slab 100 40 mm tjock och balkarna med samma fast 25 mm. På den främre (högra) balken i bild har jag visat hur jag tänkte isolera snittet i urtaget med 25 mm Fire Slab. Jag har mailat Paroc och frågat om de anser att konstruktionen är godkänd, så nu är det väl bara att vänta på svar från dem…

 

Ritningar

Det var länge sen jag sysslade med ritningar, men idag har jag suttit hela dagen och ritat. Jag måste göra en ”anmälan om ombyggnation” till transportstyrelsen eftersom de måste besiktiga båten och se till att den följer alla föreskrifter etc. Då måste jag ha lite bättre ritnginar att presentera och idag kom jag en bit på vägen:

Tekniskt angående isoleringen

Det här blir ett långt inlägg, så håll i er.

Nu när jag visat lite bilder på isoleringen av överbyggnaden så tänkte jag förklara hur jag har tänkt också. Det finns ett talesätt att det finns lika många teorier om hur man ska isolera en stålbåt som det finns stålbåtsägare, och det verkar stämma ganska bra.

Det grundläggande problemet är att man ytterst har ett tätt, kallt stålskrov. När fuktig luft tränger in i isoleringen så kan den kondensera på insidan av plåten och skapa fuktproblem. Detta måste man undvika på något sätt…

En metod är att spruta insidan med ett tätt PU-skum. På så sätt kan den varma fuktiga luften inte tränga in genom isoleringen och den möter således aldrig den kalla ytan. Nackdelen med det är att det är dyrt, men i min mening framförallt att det sitter permanent när man väl har sprutat på det. Kommer man på att man måste ändra något så måste man skrapa bort all isolering för att komma åt att kapa/svetsa och gaserna som bildas om man svetsar för nära är inte så roliga.

Kör man inte med sprutat skum så ligger det närmast till hands att använda konventionell ullisolering.  En grundregel är då att aldrig använda glasfiberisolering. Glasfibern är hygroskop och tar därmed upp vatten som en disktrasa och släpper inte ut den. Stenull är det som gäller då den är hydrofob och såklart lämpar sig mycket bättre. Dessutom har den mycket bra brandskyddande egenskaper.

Vissa förespråkar är att ha en tät film på insidan av (den konventionella) isoleringen, precis som man gör i vanliga hus. Teorin är då att den fuktiga luften inte kan tränga in och således aldrig möta den kalla plåten. Det här tror jag är en extremt dålig ide för som alla vet så finns det inga helt täta skikt och den fukt som väl läcker in kommer garanterat att kondensera.

Vissa hävdar att man måste ha en luftspalt mellan skrovet och isoleringen. Detta är ju inte alls dumt men för att det ska fungera måste man ju ventilera luftspalten. Det blir lätt stökigt att få till det i praktiken då man måste svetsa fast rör i toppen som går ut genom däcket för att släppa ut luften. Jag vill inte ens tänka på vad transportstyrelsen tycker om sådana arrangemang m.a.p. klassning och föreskrifter. Sen måste man ju få in luften i nederkant av spalten och på en båt har man ju ingen annan möjlighet än att ventilera ut varm inomhusluft vilket ju inte är så energieffektivt (även om det är små mängder det handlar om). Man kan ju ha en icke ventilerad spalt men den gör ju begränsad nytta och jag vet inte om det är värt den extra mödan det är att få till den. Och hur funkar det med luftspalten i taket?

Andra tycker att det går utmärkt att ha isoleringen dikt mot skrovet. I så fall ska man se till att isoleringen ligger så tätt som det går så man har så få luftfickor mot skrovet som möjligt.

Oavsett vilken metod man väljer så är det såklart viktigt att man ser till att det är fullgod ventilation i båten.

Vi har valt den senaste metoden men med ett litet tillägg. Det känns mest praktiskt genomförbart att lägga isoleringen dikt mot skrovet och så länge det funkar så ska man ju använda den enklaste vägen. För att skydda extra mot kondensering har vi dock innan isoleringen monteras målat alla ytor med en kondensskyddande färg.

Vi har valt GrafoTherm från Kefa. Deras Svenska hemsida hittar du på http://www.kefa.se/. Dock har Kefas olika nationella hemsidor olika mycket innehåll och info. Jag rekomenderar ett besök på deras Amerikanska sida på http://kefacoat.com/ och den Engelska på http://www.kefa-international.com/en/home.html.

Färgen är en högviskös vattenbaserad färg som läggs på i ett skikt om ca 1 mm vått och när det torkar blir det ca 0,5 mm. Värmegenomgångstalet är ungefär samma som kork så själva färgen ger ju en viss isolerande effekt. Färgen är dock diffusionsöppen så det gäller att man har ett ordentligt färgskikt under och inte bar plåt. Färgen kan absorbera fukten i luften utan att den fälls ut som vatten och under torrare perioder andas fukten ut igen. Den kan absorbera ungefär 0,5 liter vatten per kvadratmeter innan någon kondens fälls ut.

Man ska helst använda en högtrycksspruta när man applicerar färgen. Vi målade först styrhytten med pensel och roller eftersom vi villa börja isolera där och däckshuset var inte klar för att målas. Det var väldigt tidsödande att måla runt alla spant etc, och vi fick gå över minst tre gånger för att få på tillräckligt med färg. När det var dags för däckshuset hyrde vi en spruta. Det gick på ca två timmar att måla allting och ytan är totalt ca 100 m^2. Då man inte är så erfaren så var det svårt att veta hur tjockt lager man la på så vi gick över alla ytor flera gånger tills vi hade gjort av med så mycket färg som vi skulle.

Såklart körde vi med stenull och vi tog Paroc eXtra plus. I styrhytten är det (tyvärr) bara 70 mm i taket, 70 mm i väggens övre del kring fönstrena och 120 mm i väggens undre del. I däckshuset fanns det plats för 120 mm i taket och 215 mm i väggarna. På väggarna har vi lagt först 145 mm i en riktning och sen 70 mm utanpå det i andra riktningen. På så sätt undviker vi helt spalter i isoleringen och köldbryggor från reglarna.

Så nu är det bara att hålla tummarna för att mina teorier stämmer och att vi inte får några kondensproblem. Vi får återkomma om ett antal år och meddela hur det har gått…

 

Isolering till överbyggnaden

En laddning isolering till levererades till båten i måndags. Får allt det där plats? Högen försvinner i förvånande hög takt när man får upp isoleringen på väggarna.

Värmepumpen installerad

Vi har monterat en luftvärmepump från Jula för att spara lite på elslantarna. Monteringsmetoden beskrivs kanske bäst som turkning deLuxe då innerdelen sitter lite på sniskan och ytterdelen hänger i ett spikband med stöd mot en hög skrot. Men det funkar…

Sidvy

Det var länge sen jag bjöd på en sidvy på båten så här kommer en från söder mälarstrand. Som synes har skorstenen fått sig en skvätt svart färg.