Idag var Anders (f.d. ägare av Argo) vänlig nog att donera 90 m ankarskena till Stor-Erik. Denna ska sitta på väggar och tak i maskinrummet så att man i efterhand kan montera kabelstegar, lampor, elskåp och porslinskatter. Tack Anders!

Idag fick jag en leverans från Flexplåt i tyresö. I förgrunden syns inner- och ytterhörn till och kvar på kajen ligger all planplåt till väggarna.

Flottörventilerna har kommit på plats i vattentankarna. Jag är lite orolig att flottörarmen kan brytas om det skvalpar för mycket. Det blir till att åtgärde det efter första turen i sjögång, eftersom det kommer dröja X antal år innan dess så är det nog läge med en inspektion av tankarna ändå…

Just nu håller jag och Vincent på att svetsa skruv på skrovsidorna i maskinrummet. Planen är att fästa plåt på samma sätt som i taket och även på väggarna så blir det ankarskenor där man sedan kan fästa utrutning etc.

Jag skulle precis montera lite anslutningar till vattentanken och började fundera på slangarnas motstånd och dess inverkan på fyllningstiden. Vid fyllning av vattnet så är det ju motståndet i 50 m vattenslang från vattenposten som är den stora faktorn som påverkar fyllningstiden. Trycket i kranen kan jag ju inte göra något åt.

Sen gick tankarna över till tömningen av svartvattentanken istället och då är det ju även pumpens pumpkurva som spelar in.

Pumpkurvan för Wilo TC 40/8 och storebror TC 40/10:

Lyfthöjden är ca 3 meter för pumpen så man borde ju få ett flöde på ca 270 l/min om man skulle ha noll friktion i slangarna. Men det har man ju inte…

Tryckfall i PEM-slang ser ut nåt sånt här:

Det är nog ca 30 meter 40 mm-slang från pump till kaj så man får ju lägga på tryckfallet i tabellen gånger 0,3 (tryckfallet är väl proportionellt mot längden? Sven?). Så om man ansätter ett flöde på 90 l/min = 5,4 m^3/h så ger det ett tryckfall på 12*0.3 = 3,6  mvp. Vid 3 mvp (lyfthöjd) + 3,15 mvp (tryckfall) = 6,15 mvp totalt så kan pumpen levera ca 8 m^3/h = 133 l/min. Ansätter man istället 100 l/min och räknar enligt ovan blir totala tryckfallet strax under 8 mvp vilket ju är nära pumpens maxkapacitet.

Alltså borde man kunna räkna med ett flöde på ca 95 l/min vilket ger en tömningstid på 3500/95 ~ 40 minuter. Det funkar ju men då har jag ju inte räknat med engångsförluster i böjar etc. Man kanske skulle ha köpt storebror Wilo TC 40/10 istället. Man kan ju också gå upp till 50 mm-slang till kaj för att sänka motståndet ordentligt.

Idag kom både paketet med kopplingar från Roykon och paketet med PEM-slang och pump från Rinkaby Rör.

Pumpen i svartvattentanken blir en Wilo TC 40/8. Till gråvattentanken blir det en EMS GLI 50. Dessa tänkte jag fästa inuti tankarna med ett syrafast klamsvep och sen en slang upp till anslutningen i taket. Ölburk för skalreferens…

Lite rörkopplingar till vattentanken. Planen är att köra liknande kopplingar i PP eller PVC till svart- och gråvattentankarna.  

50 + 50 m PEM-slang. Var lite större än jag hade tänkt mig så det är tur att Bil-Erik sväljer så mycket som han gör.

Maja och Hannes kom förbi i helgen och hälsade på lite. De var vänliga nog att donera en pump från Grindex som ska tjänstgöra som länspump.

Det är ju många projekt som är igång samtidigt här på skutan. Ett av dem är svart- och gråvattentankarna.

Nu håller jag på att planera dragningen för svartvatten från toaletterna. Planen är att det blir tre toaletter. En i däckshuset, en nere i salongen (i badrum med dusch och tvättmaskin m.m.) och en toalett i det blivande gästrummet i aktern.

Som det ser ut nu lutar det åt att använda tre st. SaniCompact-toaletter med inbyggt malpump. Fördelen med en inbyggd kvarnpump jämfört med in fristående som man monterar på en vanlig toastol är att den inbyggda använder mindre vatten. Ca 3 l istället för 6 l. Och då fylls ju tanken upp hälften så snabbt. Nu vet jag inte vad en sugbil kostar, men jag tror att man tjänar in den investeringen ganska snabbt.

Jag har skissat på två olika sätt att dra rören. Helst skulle jag vilja gå rakt ner från toaletterna i däckshus och salong och dra rören åtkomliga nere i kölsvinet. Dock står det i instruktionerna till alla kvarnpumpar att man ska BÖRJA med den vertikala stigningen, men det står inte varför. Måste pumpen ha mottryck? Om hela ledningen är full fram till tanken så borde det ju vara samma mottryck ändå?

I bilden nedan ser man två alternatid till rördragning. Den översta är den jag skulle vilja göra, den nedersta en variant där endast den övre toaletten får ett mindre fall direkt efter stolen. Det blir till att konsultera SaniFlo och se vad de säger…

Jag har beställt kopplingar och slang för att koppla in vattentankarna. Det blev PEM-slang 32 och 40 mm samt en massa plastkopplingar från Roykon.se. Jag tänkte köra med hålsåg i tanken och sen montera PEM-klämringskopplingarna med gänga i ena änden direkt i tanken med en mutter kontrad på insidan.

Paketet är enligt leverantören i Sverige så har man tur kan man koppla lite vatten redan på måndag.

Jag tog vara på det fina vårvädret och labbade lite med vatten. Jag har sen tidigare köpt flottörventiler för att ha i tilloppet till vattentankarna (se varför här). Jag köpte först 3/4″ men jag tyckte det verkade vara dåligt flöde i dem så då köpte jag 1½” också. Allt från Kineserna på Interwebs.

Idag testade jag lite för att se vad man fick för flöden. Fram med 200-litersfat och tidtagarur och sen var det bara att plaska på.

Jag körde med 50 meter 3/4″-slang kopplad till en vanlig utkastare. Jag antar att vattentrycket borde ligga kring ~4 bar. Det är hur som helst ett realistiskt scenario att vi fyller genom 50 meter slang…

1. Bara slangen med gardenakoppling vid utkastaren och fri ände i tunnan. 7 min 20 sek fyllningstid ger Q ~ 27 l/min.
2. Lilla flottörventilen. Fyllning på 8 min 40 sek ger Q ~ 23 l/min
3. Stora flottörventilen. Fyllning på 7 min 45 sek ger Q ~ 26 l/min

Det var inte alls så stor skillnad som jag hade trott. Jag ska ju ha ett inlopp i varje tank så flödesbegränsningen blir ju bara hälften och det borde funka utmärkt att köra med de små ventilerna. Det blir lite smidigare kopplingar med dem och man kan enkelt gå över till PEM-slang med en R25-R20 bussning. Det bästa hade ju varit att köpa 1″-ventiler (R25) från början så hade de passat direkt, men nu har jag dessa…

Jag fick för nån vecka sen rökgastermoelement (typ K) och idag kom PID-regulatorn som jag hade tänkt ha som rökgastermostat. Alltså när man tänder i brasan känner regulatorn av det och drar ett relä som sätter igång laddpumpen.

Det blir nog dock inte inkoppling av detta förrän i vinter. Det känns som att vintersäsongen (nästan) är slut och jag ska även koppla in shuntautomatik och utomhusgivare etc som jag inte har än. Antagligen bygger jag in all styrning av värmen i ett större elskåp så att man kan komplettera med ytterligare utrustning om man vill.

Det andra termoelementet tänkte jag ha till att övervaka avgastemperaturen i motorn när nu den spinner igång.

Idag har jag pulat med fönsterbrädorna och överliggaren till nischen kring kaminen. Det tar en jävla tid att få till det. Som vanligt är allt snett åt alla håll och eftersom det måste vara spitzenklasse på allt som ska synas så blir det till att gera till allt inom någon tiondels grad.

Allt grovt är i alla fall fixat och passformen är som den ska. Nu ska bara ytterkanterna slipas av lite sen kan det hårdvaxoljas och monteras.

(Kameran var kall så det blev kondens i/på den när jag tog upp den till styrhytten.)

Idag var Vincent på båten och vi meckade i maskinrummet. Under brandisoleringen satte vi ca 85 mm stenull för att värmeisolera däcket lite. På det åkte den vita plåten upp och vi hann med att isolera hela taket men bara sätta plåt i halva.

Isolera.

Borra hål i plåten.

Plåten på plats men den ska skruvas tätare.

Som vanligt jävligt trångt ovanför tankarna.

Sen åkte bänkskivan upp till styrhytten också. Sitter som en smäck!

Idag har jag och Sven fixat med bänkskivan till styrplatsen. 1200×3300 eklimfog kräver två man för att baxas runt och efter en del pillande med att få skarvytorna helt parallella. Nu är allt limmat och får sitta i press i nåt dygn.

Vattentankarna har även hamnat åter på sin plats i fören. Det återstår lite håltagning och installation av anslutningar etc innan den kan tas i bruk.

Idag har vi snickrat lite på dörrsmygarna i styrhytten. Anna kapar lister och hennes kollega Mine slipar lite snickerier framför brasan.

Bilder på hela båten efterfrågades. Det visade sig vara väldigt länge sen jag fotade Stor-Erik i sin helhet. Så här såg han ut i Juli och utvändigt har det ju faktiskt inte hänt något sen dess.

Idag målar jag och Anna det sista färglagret i tankarna. Bästa sättet att spendera den första sköna vårdagen är ju under däck med andningsmask!

Det är kul att se rök komma ur Stor-Eriks skorstensstack! Jag antar att det var ganska många år det hände senast. Man kan ju låtsas att det är en ångpanna som eldas…

Efter ca fem timmars eldande på ”lagom” effekt så är nu acktankarna uppe i ca 45 grader från topp till botten. Jag vill gärna trycka in lite värme i dem eftersom maskinrummet inte är isolerat och det pendlar ju kring nollan ute. Vore ju inte så kul om de nya rören frös sönder…

Laban på Carmen tipsade om en krönika från 1979 av Gits Olsson där Stor-Erik finns med.

Vad roligt det är med gamla båtar som har en historia. Man möter dem i hamnarna i Örnsköldsvik, Hudik och Västervik, nickar som till en gammal bekant och minns vad de betytt. Mitt i Stockholm vid Söder Mälarstrand ligger t. ex. bogserbåten Stor-Erik och man blir en smula häpen för den trodde man för länge sedan hade försvunnit i djupet med historia och allt. 
    Året var 1893. Doktor Carl Kempe, en av förgrundsgestalterna i svensk sågverkshistoria, fick för sig att han skulle flytta Mo gamla vattensåg utanför Örnsköldsvik ut i havet. Han byggde en ny ångsåg med elva ramar på Norrbyskär utanför Öreälvs utlopp, lät en tysk arkitekt bygga en hel stad omkring sågen och en natt 1893 kom de 1 300 människorna som skulle leva i denna stad på ön.
De kom i pråmar, folk i somliga, bohag i andra. Och hela släpet drogs just av bogserbåten Stor-Erik. Men havet vredgades, Stor-Erik tappade pråmen med bohaget. De 1 300 människorna fick tillbringa första natten på Norrbyskär sovande på golven i de nya bostäderna.
   Staden i havet fick 70 år på sig. 1962 tystnade sågen. Där bogserarna tutade och sågramarna tjöt, där mässings- oktetterna blåste Alte Kameraden medan kloten mullrade från förvaltarens kägelbana, där blev plötsligt gravlik tystnad.
Jag har varit på Norrbyskär och tittat. På väggarna i den gamla förvaltarbostaden berättar gulnade kort om en stad som föddes och dog på ön.
Det är allvarsmän i helskägg och plommonstop, sammanbitna stabbläggare och där är öns orkester med bröderna Lodin på drag basun och kornett, bröderna Sjöström på horn och trumpet. Där är bilderna från hamnen med alla brädstaplarna och fartygen från fjärran länder Australien, Afrika, Grekland. Alla kom tomma till Norrbyskär med jord som barlast  vilken de tömde på Norrbyskär. Det är därför man på Norrbyskär hittar exotiska örter som inte växer någon annanstans i Sverige.
Men allt fick ett slut. I dag är det bara en bogserbåt kvar, som ligger vid Söder Mälarstrand med de krossade fönsterrutorna ersatta med masonitskivor.
Hej Stor-Erik.

Läs Originalet här!

Idag hämtade jag mer plåt på Flexplåt i Tyresö. Det är vit pulverlackad stålplåt 0,8 mm som är klippt i lagom stora bitar så att monteringen i maskinrumstaket ska gå smidigt.